Brister i statens insatser för jordbrukets klimatomställning
Klimatomställningen av jordbruket går långsamt. Riksrevisionens granskning visar att det bland annat beror på att de statliga insatserna är för begränsade. Detta trots att det finns åtgärder inom jordbruket som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt.
Riksrevisionen har granskat statens insatser för jordbrukets klimatomställning. Granskningen omfattar styrmedlen Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor samt rådgivning om klimatåtgärder.
Den övergripande slutsatsen är att dessa styrmedel i stort är effektiva, men endast täcker en liten del av jordbrukets växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt.
Till exempel har regeringen inte redovisat någon plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Regeringen har heller inte tagit fram styrmedel för alla delar av jordbrukets utsläpp, trots att det finns kostnadseffektiva åtgärder som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås.
– För den enskilde jordbrukaren är klimatåtgärder oftast inte företagsekonomiskt lönsamma, men med statligt stöd skulle de kunna bidra till minskade utsläpp eller ökad kolinlagring på ett för samhället kostnadseffektivt sätt, säger Mia Bivered projektledare för granskningen.
