Finansiering för kommuner

Planering och samordning av kommunens klimatanpassning handlar vanligen om att ta fram och genomföra en strategi eller en handlingsplan för klimatanpassning. I detta arbete behövs resurser för en samordnande funktion och för att tjänstemän på kommunens förvaltningar ska kunna delta i processen. Det behövs resurser för kompetensutveckling och för att driva processen med analyser och framtagande av åtgärder framåt.

Planering och samordning av klimatanpassningsarbetet i kommunen kan finansieras genom att det avsätts särskilda medel i budget eller att det genomförs inom ramen för redan finansierad verksamhet, exempelvis inom fysisk planering eller som en del av energi och klimatarbetet. Det kan i nuläget vara svårt att hitta extern finansiering för planering och samordning av klimatanpassningen.

Bedömning av klimatrelaterade risker och sårbarheter är en central del i kommunens arbete med klimatanpassning. Det kan vara översiktliga bedömningar eller fördjupningar som karteringar av översvämningar, skyfall och ras och skred.

Bedömning av klimatrelaterade risker och sårbarheter finansieras vanligen från kommunens budget, antingen som ett eget område eller som en del av andra kommunala processer, till exempel risk och sårbarhetsanalys eller översiktsplanering. Det finns viss möjlighet att söka externa medel för bedömningar av klimatrelaterade risker och sårbarheter. Några exempel:

Karteringar på landsbygden

Vill man till exempel göra en översvämningskartering av ett vattendrag på landsbygden kan Landsbygdsprogrammet vara en möjlig finansiär. Härifrån kan kommuner, vattenvårdsområden eller Länsstyrelsen söka.

Bedömning av klimatrelaterade risker i mycket sårbara områden

Bedömning av klimatrelaterade risker och sårbarheter kan vara en del i LIFE-projekt. Från LIFE kan man söka medel för särskilda sårbarhetsbedömningar på regional eller gränsöverskridande nivå. Prioriterat är mycket sårbara områden, t ex tätorter, kust-, bergs- och ö-områden, marina ekosystem samt områden som ofta drabbas av torka eller avrinningsdistrikt. Ett annat fokus är genomförandet av innovativa anpassningsstrategier och utarbetande av specifika investeringsplaner. LIFE-projekten sträcker sig från strategi till genomförande av konkreta åtgärder.

LIFE projekt är stora och komplexa att söka och koordinera. Många Länsstyrelser har erfarenhet av LIFE projekt inom naturvården och kan i vissa fall ta en koordinerande roll.

När det gäller åtgärdsarbete tänker man kanske i första hand på fysiska åtgärder som handlar om planering och investering i fysiska åtgärder, till exempel översvämningsområden och vallar. Värt att tänka på är att åtgärdsarbete också kan omfatta informationsåtgärder, till exempel att sprida information vad som behöver göras för att klimatanpassa olika verksamheter. Det kan även handla om analyserande åtgärder för att reda på mera eller fördjupa bedömningen av risker och sårbarheter.

Åtgärder finansieras vanligen av kommunen, som en del av planering och samordning av klimatanpassningen eller som en del av förvaltningarnas investeringsbudgetar. Några kommuner har börjat använda VA-taxan eller gröna obligationer för att finansiera klimatanpassning. Det finns ett antal möjligheter till projektfinansiering av åtgärder från nationella program och EU-fonder. Större åtgärder finansieras ofta med en kombination av olika lösningar.

De fysiska åtgärderna är de som är mest kostsamma och där behovet av externfinansiering är som störst. Några exempel på extern medfinansiering finns nedan.

Åtgärder för havs- och vattenmiljö. Kommuner, föreningar och andra sammanslutningar kan söka LOVA-bidrag för lokala åtgärder som förbättrar havs- och vattenmiljön. Bidrag kan bland annat sökas för insatser mot övergödning, restaureringsåtgärder i vattenmiljöer och åtgärdssamordning. Bidraget söks hos länsstyrelsen i det län projektet ska genomföras. För övergödningsinsatser kan bidrag beviljas upp till 90 procent av kostnaden.

Åtgärder som även främjar naturvård. Om man som kommun planerar att genomföra naturbaserade åtgärder som på något sätt bidrar till naturvård går det att ansöka om LONA-bidrag. Via LONA finns möjlighet att få upp till 50 procent i bidrag för att genomföra projekt till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa. Exempel är våtmarker, åtgärder som gynnar pollinatörer, restaurering av naturområden och områdesskydd. Även kunskapshöjande insatser kan tilldelas bidrag.

Åtgärder som förebygger översvämningar, ras, skred och erosion. Har man i kommunen områden i befintlig miljö där marken har för låg stabilitet och behöver förstärkas eller områden som behöver skydd mot översvämning kan man söka medel från MSB för förebyggande åtgärder. Stödet delas ut till planerade eller genomförda åtgärder.

Åtgärder inom hållbar stadsutveckling. Har man en lösning och bedömer att den behöver utvecklas i samverkan mellan kommunen, företag och forskare kan man vända sig till Vinnova som har utlysningar inom innovation och samverkan. För att passa in måste lösningen ha samhällsnytta, affärsmöjligheter och, på sikt, en efterfrågan på en internationell marknad. Programmet är en trestegsprocess där projekten hela tiden ska ta reella steg mot nyttiggörande, från initiering till utveckling av lösningar, tester och nyttiggörande av resultat. Exempel på kommuner som deltar i projekt inom utmaningsdriven innovation:

• Projektet Co City utvecklar och testar en verktygslåda för samhällsbyggandets aktörer avseende planering av mångfunktionell och resilient stadsnatur, vilket är av vikt för urbanisering och klimatanpassning. Kommuner som deltar är Stockholm och Malmö.

• Projektet Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor syftar till bättre integration mellan hårdgjorda grå ytor och det gröna och blå i städerna. Kommuner som deltar är Stockholm, Malmö, Växjö, Uppsala, Göteborg, Helsingborg, Landskrona och Lund.
• Projektet BiodiverCity utvecklar standardiserade gröna fastighetsnära lösningar som förenklar användandet av grönska i människors närmiljö. Målsättningen är att skapa gröna lösningar som ökar möjligheten att behålla och öka den ekologiska kvaliteten i den täta staden. Malmö kommun deltar.
• Projektet Sensation med utvecklar realtidssystem för tidig varning vid avvikelser i dricksvattenkvaliteten, från råvatten, via vattenverk fram till konsument. Viktiga komponenter är att utveckla helhetslösningar och skapa unik vattenkvalitetsdata. Kommunala bolag som deltar är Norrvatten, Trollhättan energi, Kretslopp & Vatten (Göteborg Stad), Sydvatten, Tekniska Verken i Linköping AB, Norrköping Vatten, Växjö Vattenverk och Vivab.

Åtgärder på landsbygden – samarbete, investering, innovation. Behöver man genomföra klimatanpassningsåtgärder på landsbygden kan Landsbygdsprogrammet vara en möjlighet. Här finns många typer av stöd med landsbygdsföretag som huvudmålgrupp. Klimatanpassning är ett tvärgående mål och ansökningar där ett syfte är klimatanpassning ses som positivt. Prioriteringarna varierar mellan länen - ta därför ett samtal med handläggaren för landsbygdsprogrammet på din Länsstyrelse för att höra hur just ditt län ser på saken. Några exempel på åtgärder och hur man kan tänka som kommun:

• Vill man utveckla, pröva eller utvärdera nya produkter, metoder, processer och tekniker tillsammans med andra aktörer kan man söka medel för ett samarbetsprojekt. Det behöver inte vara en helt ny projektidé, det räcker med att den är ny i sitt sammanhang. Ett tänkbart samarbetsprojekt inom klimatanpassning skulle kunna handla om att utvärdera olika bevattningsdammar och att utveckla samarbeten för att klimatsäkra ett vattendrag.

• Vill man investera i översvämningsskydd, vall eller dammar för reglering av vattennivåer kan ett investeringsprojekt vara en möjlighet. Projektstöd kan sökas till investeringar som kommer fler till nytta.
• Vill man hitta en lösning på ett utpekat problem på landsbygden i samarbete med t ex forskare och företag kan ett innovationsprojekt vara en möjlighet. Ett tänkbart projekt inom klimatanpassning kan vara en affärsmodell för aktörer inom jordbruk och skogsbruk gällande försäljning av ekosystemtjänster till en kommun, t ex ett område som tillåts att översvämmas vid skyfall i en näraliggande tätort.

Åtgärder i VA systemet. Behöver man öka kapaciteten på vattenledningar för att de ska kunna hantera framtida regn kan man i vissa fall finansiera genom höjd VA-taxa. Kalmar Vatten genomför en ledningsförnyelse i VA-nätet för att åtgärda eftersatt underhåll och läckande rör. Samtidigt passar man på att höja kapaciteten på ledningsnätet, främst på dagvattenledningarna. Budgeten för ledningsförnyelsen har legat på 25-28 miljoner kr per år. Finansieringen kommer i sin helhet från de höjda VA-taxorna, som höjdes successivt med totalt runt 40 % mellan åren 2008-2013.

Större investeringsprojekt inom klimatanpassning. Större investeringar kan finansieras med hjälp av gröna obligationer som är en möjlighet för ränteplacerare att stödja utlåning till investeringsprojekt inom klimatanpassning. Kommuninvest är en aktör som kommuner kan vända sig till för att finansiera klimatanpassningsinsatser genom så kallade "gröna lån". Göteborgs stad var först ut med att låna pengar med hjälp av gröna obligationer. 2013 släpptes en halv miljard kronor i värdepapper. Pengarna användes för att finansiera utvalda miljö- och allmännyttiga projekt. Av relevans för klimatanpassning är uppbyggnaden av ett nytt vattenverk som möjliggör uthållig dricksvattenproduktion och reducerar sårbarheten i stadens vattenförsörjning samt investering i reningsfilter för att förhindra risken för vattenburen smitta och parasitutbrott i framtiden. Projekten har en budget på 700 miljoner kronor och finansieras av gröna obligationer. Det går att läsa mer i SMHIs exempelsamling för klimatanpassning - se längre ner på denna sida.

Samfinansiering av åtgärder. Större investeringar inom klimatanpassning finansieras ofta med en kombination av finansieringsinstrument. Den kommunala budgeten växlas upp med projektmedel och man använder VA-taxan där det är tillämpligt. Ett fåtal kommuner har börjat låna pengar med hjälp av gröna obligationer.