Hur kan vi arbeta med rättvis klimatanpassning?

Rättvisa behöver lyftas i klimatanpassningens alla steg, från insamling av underlag och planering till val av åtgärder och utvärdering. Därför har Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning valt att integrera rättvisa i befintliga verktyg. Mer om detta arbete finns på sidan om integrering av rättvisa i klimatanpassningsarbetet.

Så har vi integrerat rättvisa i vårt arbete (Klimatanpassning.se)

Rådet för hållbara städer lyfter integrering som en viktig del för en hållbar stad.

Överlappande sårbarheter

Vid arbete med rättvisa är det viktigt att ha överlappande sårbarheter i åtanke, ett intersektionellt perspektiv. En person som tillhör flera riskgrupper är mer sårbar. Ett exempel på detta är att en äldre kvinna med funktionsnedsättning kan vara extra utsatt då hon tillhör flera olika grupper som är mer sårbara för klimatförändringarnas effekter; funktionalitet, könstillhörighet och ålder.

Vissa geografiska områden, funktioner, objekt och grupper i samhället kan vara särskilt sårbara för effekter av klimatförändringen. Sårbarhet påverkas av många saker så som socioekonomi, fysiologi, demografi och geografi. Exempel på extra sårbara grupper är äldre, barn, gravida, vissa yrkesgrupper, samer, hemlösa, kroniskt sjuka, ensamboende och ekonomiskt svagare grupper. Det är viktigt att i klimatanpassningsarbetet ta reda på vilka såbara grupper och områden som finns, hur dessa kan påverkas av klimatförändringen, hur dessa grupper kan komma till tals i arbetet och att de inte missgynnas av åtgärder.

De med störst social sårbarhet är normalt också de med störst behov av hjälp då de till högre grad saknar kapacitet att hantera risker själva, vilket lyfts i MSBs rapport om social hållbarhet i en nordisk kontext.

Viktiga närliggande perspektiv

I Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassnings arbete med rättvis klimatanpassning har jämställdhet och samers rättigheter lyfts särskilt.

Jämställdhet

Jämställdhet är en viktig del av rättvis klimatanpassning då kvinnor ofta är mer utsatta för klimatförändringen, bland annat för att de i många fall bär ansvar för både barn och äldre vilka är särskilt utsatta när klimatet förändras. För att inte fördjupa dessa orättvisor är det viktigt att ha detta särskilt i åtanke i klimatanpassningsarbetet.

Det övergripande målet för jämställdhet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Dessa grupper påverkas generellt olika av klimateffekter, ett exempel på det är att män oftare arbetar utomhus och därav drabbas mer under höga temperaturer. Jämställdhetsarbetet är tvärgående och ska finnas med i alla beslut, på alla nivåer och i alla steg av processen. Många arbetar redan idag med jämställdhet och både arbetssätt och underlag kan vara till nytta för klimatanpassningen.

Redan idag arbetar flera med att integrera jämställdhet och klimatanpassning. Ett exempel på det är Länsstyrelsen Västra Götaland.

Samernas rättigheter

Samerna, Sveriges urfolk, spelar en viktig roll i klimatanpassningen. Att erkänna samiska intressen och värdera samernas åsikter och kunskap i beslutsprocesser är grundläggande för en rättvis klimatanpassning i Sverige.

Samernas livsvillkor och levnadssätt, samt deras status som urfolk gör dem till en viktig grupp att föra dialog med i klimatanpassningsarbetet. Även trycket på de samiska markerna ökar i samband med klimatomställningen vilket gör att samerna behöver vara delaktiga i beslut som påverkar dem. Utan ett inkluderande perspektiv där samer deltar och deras traditionella kunskap och åsikter tas tillvara i beslutsprocessen, blir klimatanpassningen inte rättvis.

För att stärka samernas position i samhället och möjligheten för en rättvis klimatanpassning är kommunikation med samerna och utbildning om deras levnadsvillkor fundamentala. I dagsläget råder en generellt stor kunskapsbrist i samhället gällande urfolks rättigheter och samisk kultur.