Huvudinnehåll

Seminarieserie: Klimatanpassa vården

Uppdaterad

Publicerad

Klimatförändringen påverkar hälso- och sjukvården redan idag och innebär nya utmaningar – men också möjligheter att agera. Denna seminarieserie är framtagen för dig som arbetar inom vården och som vill förstå vad klimatförändringen och dess konsekvenser innebär för människors hälsa. Du får också kunskap om vad du själv och din verksamhet kan göra för att möta utmaningarna.

Under tre korta seminarier får du baskunskaper om klimatförändringens konsekvenser, stöd i hur vården kan arbeta både förebyggande och i beredskap, samt konkreta frågor och verktyg att ta med in i din vardag. Vårt mål är att seminarieserien ska inspirera, engagera och ge dig redskap att integrera klimat- och hållbarhetsperspektivet i det dagliga arbetet.

DEL 1:
Anna Anåker, forskare och lektor i omvårdnad, berättar om hur klimatförändringen påverkar hälsan, vilka konsekvenser den medför generellt, hur den påverkar hälso- och sjukvården.

DEL 2:
Andreas Vilhelmsson, folkhälsovetare och docent i medicinsk vetenskap, går in på djupet om vilka direkta och indirekta konsekvenser klimatförändringen medför för människors hälsa idag, vilka patientgrupper som är mer sårbara och hur dessa effekter syns i hälso- och sjukvården redan idag.

Bild med text som visar klimatförändringens direkta och indirekta effekter på hälsan. Förstora bilden

Klimatförändringens direkta och indirekta effekter på hälsan. Källa: Vilhelmsson A. (red). Klimatmedicin: Om klimatförändringar, extremväder och hälsa. Lund: Studentlitteratur 2024.

Bild som illustrerar skillanden mellan värmeutmattning och värmeslagFörstora bilden

Skillnaden mellan värmeutmattning och värmeslag. Källa: Vilhelmsson A. (red). Klimatmedicin: Om klimatförändringar, extremväder och hälsa. Lund: Studentlitteratur 2024.

DEL 3:
Eskil Jakobsson, distriktssköterska i Malmö, ger tips på verktyg, rutiner och åtgärder som kan användas för att arbeta förebyggande och i beredskap vid värmeböljor.

Diskussionsfrågor

Diskussionsfrågor att använda som underlag i arbetsgruppen, ledningsgrupp eller som fortbildning:

  1. Vilka klimatrisker märker vi redan av i vårt dagliga arbete?
  2. Har vi rutiner eller arbetssätt som är anpasade till klimatrelaterade hälsorisker?
  3. Vilka patientgrupper behöver vi särskilt uppmärksamma?
  4. Hur säkerställer vi att de mest sårbara grupperna i vårt upptagningsområde för stöd?
  5. Vad behöver vi mer kunskaps om för att vara förberedda?
  6. Finns det enkla åtgärder vi kan införa redan nu?
  7. Hur kan vi ta nästa steg för att stärka vår beredskap som verksamhet?

Varför är klimatfrågan en hälso- och sjukvårdsfråga?

Världshälsoorganisationen har identifierat klimatförändringen som det största globala hälsohotet. Folkhälsomyndigheten har i sin klimat- och sårbarhetsanalys konstaterat att värmeböljor är den största hälsorisken. När temperaturen är hög under flera dagar i rad, särskilt om nätterna också är varma, ökar risken för uttorkning, värmeslag och förvärrade sjukdomstillstånd. Särskilt utsatta är äldre, kroniskt sjuka, små barn och gravida.

Värmen är dock bara en av flera utmaningar som vården behöver förbereda sig på. Klimatförändringen innebär också ökade risker för exempelvis:

  • Översvämningar som kan skada byggnader, påverka dricksvattenkvalitet och störa vårdlogistik
  • Vatten- och livsmedelsburna infektioner, exempelvis tillväxt av vibriobakterier i badvatten
  • Längre och mer intensiva pollensäsonger, vilket ökar allergi- och astmabesvär
  • Skogsbränder och luftföroreningar som förvärrar hjärt- och lungsjukdomar
  • Fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE, när fästingarnas utbredningsområde växer
  • Nya myggburna infektioner (som West Nile-feber eller dengue) som kan etablera sig när klimatet blir varmare.
  • Ras, skred och erosion som kan skada infrastruktur och begränsa framkomligheten för ambulans och vårdtransporter.

Utöver de fysiska riskerna finns också de psykosociala effekterna: oro, stress och ojämlika förutsättningar att hantera klimatets konsekvenser. Klimatförändringen riskerar att förstärka redan befintliga skillnader i hälsa.

Folkhälsomyndigheten

SMHI

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Livsmedelsverket

Internationellt

Att läsa för fördjupning: