Vad är rättvis klimatanpassning?

Kort sagt ska man i klimatanpassningsarbetet eftersträva att:

• inte fördjupa existerande orättvisor
• inte skapa nya orättvisor
• kompensera för eventuella orättvisor som skapas.

Olika grupper drabbas på olika sätt av klimatförändringarna

Forskning visar tydligt att effekter av klimatförändringen slår olika hårt mot olika grupper i samhället. Kvinnor är till exempel i många fall mer utsatta än män, äldre och små barn mer sårbara än vuxna och boende i socioekonomiskt utsatta områden mer sårbara än andra. Därför behöver mer göras för att skydda de mest sårbara från effekterna av klimatförändringen. Nya orättvisor kan dessutom skapas genom ogenomtänkta klimatanpassningsåtgärder.

Tre kärndimensioner

Att begreppet rättvisa har historiska, juridiska och filosofiska aspekter gör det svårdefinierat. Ofta lyfts tre kärndimensioner av rättvisa i klimatanpassningssammanhang:

• Distributiv rättvisa: hur klimateffekter fördelar sig på olika områden samt hur klimatanpassningsåtgärders nyttor och bördor fördelas - vem påverkas och vem gynnas? Exempel på detta kan vara att människor som arbetar fysiskt utomhus är mer exponerade under en värmebölja än de som jobbar inne på kontor.
• Proceduriell rättvisa: främjar brett deltagande och inkluderar olika perspektiv vilket ger större legitimitet i beslutsprocessen.
• Erkännande rättvisa: erkännande av olika perspektiv, värden och typ av kunskap. Detta kan göras till exempel genom att inkludera ungdomsperspektiv och samisk kunskap.

Ytterligare dimensioner

Utöver de tre kärndimensionerna finns ett antal kompletterande dimensioner, exempelvis:

• Återställande rättvisa: hänsyn tas till tidigare orättvisor genom att exempelvis kompensera för dessa.
• Djurens och naturens rättvisa: ekosystemens egenvärde värderas.
• Hänsyn för framtida generationer: säkerställa att kommande generationer har förutsättningar för ett gott liv.
• Hänsyn till att människor har olika kapacitet, sårbarhet och utsatthet för klimatförändringarna.
• Globala dimensioner: orättvisor över landsgränser kan skapas när samhällen vidtar klimatanpassningsåtgärder. Exempelvis när länder delar vattendrag och ett land högre upp i vattendraget väljer att minska tillgång till vatten för länder nedströms.