Så har vi integrerat rättvisa i vårt arbete
Här kan du ta del av olika exempel på hur rättvisa har integrerats i olika typer av klimatanpassningsåtgärder, och -verktyg.
Exempel från SMHI
SMHI har tagit fram olika typer av material för att stötta och inspirera arbetet med klimatanpassning, många är flera år gamla och behöver kompletteras med rättviseaspekter. Ett arbete för att integrera rättvisa i dessa material har därför påbörjats och pågår fortfarande. Nedan beskrivs kort hur arbetet genomförts hittills.
Under 2023 genomfördes en undersökning i syfte att få en förståelse för vad rättvisa och klimatanpassning handlar om i en svensk kontext samt hur arbetet ser ut och vad olika samhällsaktörer önskar för stöttning och verktyg. Intervjuer genomfördes med ett antal kommuner och länsstyrelser från norr till söder, nationella myndigheter och forskare. Genom intervjuerna har det framkommit att det finns en kunskapsbrist kring rättvis klimatanpassning och hur arbetet ska bedrivas samt ett behov av att integrera rättviseaspekter i befintliga verktyg. Det framkom även att ett särskilt fokus på jämställdhet och det samiska perspektivet behövs.
Klimatanpassning.se
För att se över den information som fanns på klimatanpassning.se ur ett rättviseperspektiv togs en konsult in som gick igenom texter och bilder. Innehåll och tonalitet sågs över och genomlysningen ledde till en rad rekommendationer i arbetet framåt och flera ändringar i text och bild.
Exempelsamling på klimatanpassning.se
Under flera år har exempel på genomförda klimatanpassningsåtgärder lagts till i en exempelsamling, med förhoppning om att konkretisera och inspirera arbetet genom att lyfta vad som genomförts i olika delar av landet.
Som ett led i att inkludera rättvisa i framtida exempel har nya frågor lagts till i frågelistan som används vid de intervjuer som är grunden till exemplen. Några exempel på frågor är ”Vilka har varit med och tagit fram lösningen?”, ”Vem får fördel av lösningen?” och ”Har lösningen medfört ett mervärde för samhället och/eller ?”.
Podcast
SMHI har en podcast där medarbetare intervjuas inom olika områden kopplat till myndighetens arbete. Ett av avsnitten introducerar rättvis klimatanpassning genom att ge en grund om vad det handlar om samt varför och hur man kan jobba med rättvisa.
Lathund för klimatanpassning
För att stötta kommunerna i deras arbete med klimatanpassning har SMHI tidigare tagit fram en Lathund för klimatanpassning med syftet att ge ett strukturerat arbetssätt att utgå från i arbetet med klimatanpassning. Verktyget saknade tydliga kopplingar till rättvis klimatanpassning vilket därför behövde arbetats in.
Lathundens alla steg har gåtts igenom utifrån rättviseaspekter och då främst utifrån de tre kärndimensionerna av rättvis klimatanpassning och med särskilt fokus på jämställdhet och det samiska perspektivet. Fokus har varit att öka medvetenheten om rättvisa och vid användningen av Lathunden löpande ställa sig frågor kopplat till rättvisa.
Nedan finns en sammanställning av vilka aspekter av rättvis klimatanpassning som lyfts i vilket steg i Lathunden. Praktiskt handlar det om ett integreringsarbete och att ställa sig frågor under processen. Arbetet bör samordnas med befintligt hållbarhet- och jämställdhetsarbete.
Läs mer om hur vi arbetat med rättvisa i Lathunden
Steg 0 - Motivera
Detta steg tar upp frågan varför arbetet med klimatanpassning är viktigt och lägger en kunskapsgrund om klimatförändringarnas påverkan.
I steget finns nu en introducerande text till rättvis klimatanpassning. Vikten av en öppen beslutsprocess och synergier med samordning med andra arbeten har lyfts in i steget. Förståelse för klimatförändringarnas påverkan på sårbara grupper är viktig. För att underlätta kommunikationen om rättvisa finns nu tre sidor i grundpresentationen.
Steg 1 – Etablera
I steget ska en arbetsgrupp bildas och visioner och mål för arbetet tas fram.
För att lättare hitta synergier har kommunens jämställdhetssamordnare inkluderats i listan på möjliga personer till arbetsgruppen. Vikten av att processen främjar ett brett deltagande och inkluderar olika perspektiv har varit fokus för rättviseintegreringen.
Steg 2 – Analysera
En bild av kommunens klimatutmaningar och sårbarheter i olika samhällsfunktioner tas fram i detta steg.
I steget identifieras påverkan på sårbara grupper och områden. Flera dimensioner av rättvisa har integrerats i steget så som vikten av att inkludera olika typer av kunskap, perspektiv och behov både inom och utanför sin egen organisation.
Steg 3 – Identifiera
Åtgärder för att hantera händelser, konsekvenser och sårbarheter som kan uppstå till följd av ett förändrat klimat identifieras i steget.
Vid val av åtgärder har perspektivet om vem som drar nytta eller missgynnas av den lyfts fram som en parameter. Flera dimensioner av rättvisa har integrerats i steget så som vikten av att ha ett brett deltagande och en god dialog med det samiska folket. Att ha ett jämställdhets och rättviseperspektiv kan därför bidra till en effektivitet i arbetet.
Steg 4 - Prioritera
Syftet med steget är att hitta ett systematiskt sätt att välja och prioritera mellan olika åtgärder.
Att inkludera rättvis klimatanpassning kan minska risken för negativa bieffekter av åtgärder. Steget har nu även information om vikten av att inkludera många olika synpunkter. En åtgärd som möter en klimateffekt men som upplevs orättvis kan vara svår att få acceptans för hos kommunens invånare.
Steg 5 – Genomföra
Stegets syfte är att skapa en översikt över arbetet och tydliggöra vad som behöver genomföras för att valda åtgärder för att klimatanpassa kommunen ska fullföljas.
Fördelar med att se synergier med andra arbeten som hållbarhet och jämställdhet lyfts. Det är viktigt att tänka på att kommunikationen om arbetet bör göras på olika sätt för olika målgrupper. Exempelvis kan en rapport kompletteras med en webbsida eller information på andra språk.
Steg 6 – Följa upp
Syftet med steget är att ge vägledning i den regelbundna uppföljning och utvärdering som behövs i klimatanpassningsarbetet.
Uppföljningen av arbetet bör inkludera frågor som tar upp en rättvis klimatanpassning. Ett exempel på det är att vid uppföljning av extrema väderhändelser fundera på om någon grupp påverkades mer. Även i detta steg har vikten av att kommunikation för att nå ut till olika målgrupper lyfts.