Skogsbruk

Ämne
  • Skogsbruk
  • Biologisk mångfald
  • Skogsbrand
  • Ekosystem
  • Ekosystemtjänster
  • Vegetationsperiod
  • Vegetationssäsong
Skogsarbetare gallrar i ungskog.

Skogsbruket behöver anpassas både till den klimatförändring vi redan upplever idag och till den förändring av klimatet som vi inte kan förhindra i framtiden.

Klimatet har en direkt påverkan på skogen och skogsbruket. Ett varmare klimat leder till en längre växtsäsong och därmed till en ökad skogstillväxt. Samtidigt medför ett förändrat klimat nya och ökade risker för skador på skogen. Sverige förväntas i framtiden få en högre medeltemperatur, ökad men mer ojämnt fördelad nederbörd och fler extrema vädersituationer. När klimatet förändras är det nödvändigt att skogsbruket anpassas, för att vi ska nå en långsiktigt hållbar förvaltning av skogen. 

Ökad tillväxt i skogen 

Under de senaste årtiondena har medeltemperaturen stigit. I Sverige leder högre temperaturer till en längre växtsäsong. Ett varmare klimat med en förlängd växtsäsong ökar tillväxten i skogen. Skogstillväxten kommer sannolikt att fortsätta öka under de närmaste årtiondena, samtidigt som skaderiskerna också ökar. 

Klimatzonerna förskjuts norrut

För närvarande förskjuts klimatzonerna i Sverige norrut med runt en mil om året. Trädslag som i dagens klimat är spridda enbart i södra Sverige kan därmed spridas längre norrut än idag. Skogsbrukets påverkan har dock större betydelse för fördelningen av trädslag i skogen än förskjutna vegetationszoner, eftersom industriellt skogsbruk dominerar i Sveriges skogar. Enbart fyra procent av den produktiva skogsmarken är formellt skyddad som exempelvis naturreservat. Därmed kommer den största påverkan på vilka trädslag som dominerar i skogarna i framtiden framför allt att styras av vilket slags skogsbruk som bedrivs idag och framöver.  

Risken för skogsbränder ökar

Risken för skogsbränder kan komma att öka påtagligt, framför allt i södra Sverige. När både de snöfria perioderna och somrarna blir längre förlängs brandrisksäsongen och perioderna med hög risk för skogsbrand blir fler. Dessutom ökar frekvensen av perioder med hög risk för skogsbrand i hela Sverige och dessa perioder förlängs. Mark- och skogsbränder är dock ett naturligt förekommande inslag i torrare områden i landskapet och en förutsättning för många arters naturliga habitat och tillväxt. 

Även risken för andra skador på skogen ökar

Förutom den ökade risken för skogsbränder ökar även risken för andra skador på skogen:

  • Många skadeinsekter och vissa skadesvampar får bättre förutsättningar i ett varmare klimat. Vissa av dessa finns redan i landet, men kan i ett allt varmare klimat få en ökad spridning. Ett exempel är granbarkborren som gynnas av ett varmare och torrare klimat där torkstressade granar är särskilt utsatta. Granbarkborrepopulationerna är idag större i Sverige än tidigare. 
  • Föryngringen försvåras under torra år, särskilt inom trakthyggesbruket. 
  • Varmare och mer nederbördsrika vintrar leder till blötare skogsmark, vilket ökar riskerna för körskador i skogen.
  • Stormfällningen av skog kan öka eftersom grundvattennivåerna kan bli högre under vintrarna och perioden med tjäle blir kortare. 
  • Mildare vintrar ökar överlevnaden hos hjortdjuren (hjort, rådjur och älg) som därmed kan öka betestrycket på löv- och tallplantor.
  • Många lövträd gynnas av ett mildare och fuktigare klimat, men om klövviltstammarna också expanderar genom mildare vintrar kan situationen bli fortsatt negativ för de lövträd som redan idag är hårt trängda av bete, det vill säga rönn, ek, asp och sälg.
  • Invandring av nya arter och en nordförflyttning av befintliga arter skapar ändrade konkurrensförhållanden. Vid snabba förändringar kan arter med stor anpassningsförmåga (generalister) gynnas framför specialiserade arter (specialister) eller svårspridda arter, vilket innebär en trivialisering av både flora och fauna.
  • Införda främmande trädslag kan genom ett förändrat klimat sprida sig i högre grad än tidigare.
  • Varmare vårar ger en tidigare tillväxtstart. Samtidigt ökar risken för vårfrost, vilket beror på att nätterna fortfarande är långa och temperaturskillnaden mellan dag och natt är stor.
  • Rotrötan gynnas eftersom spridningen sker när avverkning genomförs under tillväxtsäsongen. När skogens tillväxtsäsong förlängs kommer sannolikt en större del av avverkningarna att ske under tillväxtsäsongen. 
  • Risken för snöbrott ökar när mycket blöt snö faller vid temperaturer nära noll. Ett varmare klimat i kombination med ökad nederbörd gör att skogarna i Norrland kommer att drabbas av fler brottskador. På längre sikt kommer dock mindre snö att minska risken för snöbrott i de södra delarna av landet.

Anpassning inom skogsbruket

Skogsbruket har en dominerande påverkan på Sveriges skogslandskap. Valet av skogsbruksmetoder påverkar därmed framtida risker och möjligheter till klimatanpassning i den övervägande delen av Sveriges skogar. 

Bevarandet av skogens ekosystemtjänster viktigt

Den biologiska mångfalden och skogens ekosystemtjänster är viktiga för samhällets anpassning till ett förändrat klimat. Bland annat bistår skogen oss med reglerande ekosystemtjänster så som skydd mot ras, skred, erosion och översvämning. Skogen bidrar också med vattenrening och grundvattenbildning. Genom att reglera hur mycket vatten som rinner till sjöar och vattendrag minskar också belastningen på nedströms belägna områden vid höga vattenflöden. Skogens ekosystemtjänster blir ännu viktigare i ett förändrat klimat med mer extrema svängningar i klimatet. 

Val av skogsbruksmetoder påverkar framtida risker 

När klimatet förändras behöver skogsbruket förändras. Den skog som växer upp idag behöver klara av ett förändrat klimat även på längre sikt, under hela sin livscykel. De skötselåtgärder vi väljer i skogen – val av trädslag, skogsvård, skogsbruks- och avverkningsmetoder – kommer att vara mer eller mindre lämpade för att klara framtida klimatförändringar. Valet av skogsskötselåtgärder och hur åtgärderna utförs kan behöva anpassas gradvis till ett förändrat klimat, över kommande årtionden. Ett exempel på detta är att om tillväxten ökar med ett varmare klimat kan skogarna generellt bli tätare, i synnerhet granskogen. Täta ensartade barrskogar utan fältskikt gynnar inte den biologiska mångfalden och skogsskötseln kan därmed behöva anpassas för att bevara den biologiska mångfalden.  

Skogsägare i norra Sverige kan blicka mot södra Sverige för att få en bild av vad den skog som växer upp idag kan komma att utsättas för om några årtionden. Skogsägare i Götaland och i viss mån Svealand måste tänka utanför landets gränser, eftersom framtida klimatförhållanden mer kommer att likna de som idag råder söder om Östersjön.

Ökad variation sprider riskerna

I framtidens skog, det vill säga den skog som växer upp idag, blir det ännu viktigare att sprida riskerna på fler trädslag än hittills. Att skapa blandskogar och öka mångfalden av inhemska trädslag i skogen ger en ökad säkerhet och robusthet eftersom de flesta skadeinsekter och flera skadesvampar är trädslagsspecifika. En ökad mångfald och en högre lövinblandning i skogen sprider riskerna för både skogsägare och samhället i stort.

En bevarad biologisk mångfald i skogslandskapet ger robusthet och motståndskraft. Detta kan utläsas från mycket av Sveriges skyddade natur. I nationalparker eller naturreservat är ekosystemen i ett mer naturligt skick än omgivande marker. Skyddade områden har ofta en bättre motståndskraft mot exempelvis torka än naturen utanför skyddade områden. 

Mer lövskog och fler våtmarker minskar risken för skogsbrand

Brukade skogar där ett eller ett par slags barrträd (gran, tall och contortatall) dominerar och där våtmarkerna har torrlagts är känsligare för omfattande skogsbränder än mer varierade skogar där lövträdsinslaget är större och fler våtmarker finns bevarade. 

Med en ökad lövträdsinblandning begränsas spridningen av skogsbränder. Ren lövskog brinner inte i kronan och bränder i lövdominerade skogar blir därför mindre intensiva och sprids långsammare. Stråk av lövskog genom landskapet begränsar möjligheten för skogsbränder som redan har uppkommit att spridas ytterligare.

Våtmarker som myrar begränsar brandrisken i skogen, förutom vid extrem torka då myrarna torkar ut. Stora våtmarker med naturlig hydrologi kan bli naturliga brandgator till skillnad mot dikad torr torvmark som vid brand är svårsläckta och ger ohälsosam rökbildning. Generellt är skogslandskapet idag mycket påverkat av utdikningar och därmed känsligare för extrema torrår. Att anlägga, bevara och återskapa våtmarker i skogslandskapet kan därför anpassa skogen till ett framtida klimat med högre brandrisk. 

Särskilt i närheten av bebyggelse kan det vara lämpligt att planera för ett större inslag av lövskog, för att minska risken att skogsbränder ödelägger samhällen.

Undvik överanvändning av gran 

På grund av betestrycket från vilt planteras idag många marker som är bättre lämpade för tall istället med gran. Överanvändning av gran gör dock att torkrisken och risken för rotröta ökar. Dessutom är granskogen känsligare för stormfällning och för skador från granbarkborrar och andra skadeinsekter. Den stora volymen stormfälld skog under de senaste årtiondena kan delvis förklaras med att skogsbruket i så hög grad har satsat på gran, på bekostnad av mer stormfasta trädslag. I södra Sverige, där klimatet är varmare, bör lövträd oftast väljas framför gran. Gran kan dock på medellång sikt fortsätta att fungera bra i delar av Norrland. 

Kontinuitetsskogsbruk minskar riskerna för stormfällning

Trakthyggesbruket, som introducerades i mitten av 1900-talet, är numera den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige. Trakthyggesbruket innebär bland annat att skog kalavverkas, vilket innebär att kanter skapas i skogen vilka är särskilt utsatta för vind. Inom kontinuitetsskogsbruket, där ytor inte kalavverkas, undviks denna förstärkta stormproblematik. 

Hyggesfritt skogsbruk

Hyggesfria skogsbruksmetoder ökar robustheten i skogen även på andra sätt än att minska risken för stormskador. I ett förändrat klimat med mer extrema vädersituationer är en ökad robusthet eftersträvansvärd. När marken kontinuerligt täcks av ett skyddande skogstäcke kan risken för ras, skred och erosion minskas, vilket är särskilt betydelsefullt i närheten av bebyggelse, infrastruktur, vattendrag och stränder. 

Hyggesfritt skogsbruk är ett skonsamt sätt att bruka skogen, vilket gör att många arter som marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbärsris har större möjlighet att finnas kvar jämfört med efter kalavverkning. En större mångfald ökar robustheten mot olika störningar och angrepp på skogen. Vid hyggesfritt skogsbruk ökar inte avrinningen vid vissa tidpunkter som vid kalavverkning, vilket är betydelsefullt i ett klimat med ökad och mer extrem nederbörd. 

Minska körskadorna i skogen

I ett förändrat klimat där nederbördsmängderna kan bli större och vägarna under kortare perioder eller aldrig fryser blir det ännu viktigare att konstruera och underhålla skogsvägar på ett bättre och mer robust sätt, i syfte att förebygga körskador. Dessutom behöver miljöhänsynen förbättras vid körning på otjälad skogsmark, särskilt i fuktiga miljöer och vid rinnande vatten. Brist på tjäle kan förhindra uttransport av virke från vissa områden och här kan skonsammare skogsbruksmetoder än idag behöva användas. 

Gallring

En ökad risk för snöbrott i norra Sverige kan motverkas genom gallring i rätt tid. 

Anpassning i ett längre tidsperspektiv

Anpassning till ett förändrat klimat kan ses mot olika tidshorisonter. Texten i den här artikeln har ett fokus på medellång sikt, det vill säga några årtionden framåt. Klimatets påverkan på skogsbruket i ett längre tidsperspektiv beror till stor del på hur de skogsbruksmetoder som dominerar idag förändras och anpassas till ett annat klimat. Här behöver hänsyn tas inte bara till klimatanpassning, utan också till ett större ekosystemperspektiv och kraftigt minskade klimatutsläpp. Skogen har en viktig roll som kolsänka, det vill säga för att ta upp och lagra koldioxid. Skogen lagrar koldioxid genom tillväxt av levande träd och växter, i jorden, i döda träd och växter och i de träprodukter som den ger upphov till, till exempel trähus.