Dricksvatten

Ämne
  • Översvämning
  • Grundvatten
  • Ras och skred
  • Vattendrag
  • Torka
  • Vård och hälsa
  • Hälsa
  • Vattenstånd
  • Nederbörd
  • Vattenflöden
  • Hav
  • Erosion
  • Värmebölja
  • Skred
  • Sjöar
  • Dricksvatten
  • Smittspridning
  • Nivåvariationer i grundvattenmagasinen
Ett barn dricker ett glas med vatten.

Klimatförändringarna påverkar försörjningen av dricksvatten. Effekterna kan ses redan idag och väntas bli större i framtiden.

För att hantera och förvalta Sveriges vattenresurser så behöver vi beakta både mänsklig påverkan och klimatförändringens effekter. Vattenuttag och markanvändning kan förändra markens förmåga att mellanlagra vatten och leda till föroreningsspridning. Klimatförändringens effekter förstärker de risker som redan behöver hanteras och innebär även nya risker för dricksvattenförsörjningen.

Klimatförändringens effekter ser olika ut i olika delar av landet. Högre temperaturer, värmebölja, skyfall, översvämning, ras och skred, erosion och havsnivåhöjning kan på olika sätt påverka dricksvattenförsörjningen. Påverkan kan ske genom hela dricksvattenkedjan, från tillgång och kvalitet på yt- eller grundvatten i råvattentäkten, till reningen av vattnet i vattenverken och störningar i distribution till hushåll och andra användare genom ledningsnätet.

Påverkan är också olika för yt- respektive grundvattentäkter, och för kommunal vattenförsörjning respektive enskild vattenförsörjning.

Påverkan från skyfall och översvämning

I ett förändrat klimat förväntas en ökad nederbörd, sett över hela året, i stora delar av landet, med ökad risk för översvämningar. Även skyfall förväntas bli vanligare.

Skyfall och översvämningar kan påverka vattentäkter med ökad risk för spridning av smitta och miljöfarliga ämnen. Till exempel kan det bidra till att miljöfarliga och hälsoskadliga ämnen lakas ur och sprids till vattentäkter från industriområden och deponier. Det kan också leda till en ökad urlakning av näringsämnen, växtskyddsmedel och humus. Redan idag kan man se en ökning av humushalter i många ytvattentäkter, vilket ställer högre krav på reningen i vattenverken.

Fler skyfall ökar också belastningen på avloppsreningsverk och ledningsnät vilket kan leda till att man tvingas brädda (släppa ut) orenat avloppsvatten oftare. Beroende på var dricksvattenintaget är lokaliserat så kan bräddning innebära en ökad risk för föroreningar i råvattnet.

Vid översvämningar och stigande havsnivå så kan saltvatten också tränga in i brunnar i kustnära och låglänta områden. När detta väl har hänt kan grundvattnet förbli påverkat av salt under lång tid framåt.

Påverkan från högre temperatur och värmebölja

Tillgången på vatten förväntas minska i stora delar av södra Sverige, särskilt under sommar och tidig höst. Trots ökade regnmängder kan tillgången till vatten minska på grund av en ökad avdunstning och längre växtsäsong. Detta kan leda till att delar av landet får längre perioder med begränsad grundvattenbildning och sjunkande nivåer, samt att de lägsta grundvattennivåerna blir lägre och infaller något senare. Detta påverkar i sin tur också ytvattenflödena. Lägre grundvattennivåer kan även påverka grundvattnets kvalitet på grund av förändrade strömningsmönster i marken.

Högre temperaturer och värmebölja kan även öka vattentemperaturen vilket påverkar kvaliteten på råvattnet. Det kan också leda till att mer mikroorganismer (virus och parasiter) sprids. Det innebär förändringar för vattenverken att hantera.

Mildare vintrar förändrar förutsättningarna för snö vilket påverkar när och på vilket sätt vattentäkterna fylls upp under året. Det påverkar särskilt vattendragen i landets norra delar där vårfloden beräknas bli mindre och komma tidigare och grundvattennivåerna väntas höjas.

Påverkan från torka och vattenbrist

Torka påverkar både tillgången på vatten och vattenkvalitet. Torka uppkommer när det varit väldigt lite nederbörd under en period. Det kan då bli brist på vatten i naturen och för mänskliga aktiviteter.

Det finns olika typer av torka. Hydrologisk torka associeras med effekterna på ytvatten och grundvatten av en långvarig period utan nederbörd. Exempel på hydrologisk torka är vattennivåer som är under de normala i sjöar, minskat vattenflöde och låga grundvattennivåer.

Vid torka så kan också vattenuttagen öka exempelvis genom ett ökat behov av bevattning. Risken för saltvatteninträngning ökar för vattentäkter i kustnära och låglänta områden, exempelvis i Mälardalen, på Gotland och i skärgårdarna. Ökat uttag i grundvattentäkter kan ändra grundvattnets flödesriktning. När man har så stora vattenuttag att grundvattennivåerna sänks och nybildningen av vatten inte håller jämna steg kan saltvatten från havet eller djupt salint grundvatten tränga in i vattentäkten.

Påverkan från ras, skred och erosion

Påverkan på dricksvattenförsörjningen på grund av ras, skred och erosion kommer att öka som en effekt av det förändrade klimatet. Det kan det påverka leveransen av vatten till användare på grund av ledningsbrott, men även påverka vattenkvaliteten genom att föroreningar sprids från området omkring ledningsbrottet till vattnet i ledningarna. En större skada på en viktig vattenledning kan exempelvis leda till att stora delar av samhället är utan vatten i flera dagar, vilket förutom höga kostnader även kan innebära en ökad risk för påverkan på människors hälsa.

Förebyggande arbete - Planera för vattenförsörjning

Förutsättningen för en trygg och säker dricksvattenförsörjning är en långsiktig tillgång till yt-och grundvatten (råvatten) av god kvalitet och kvantitet. Dricksvattentäkter behöver skyddas, och det behöver finnas tillgång till reservvatten för att dricksvattenproducenterna ska kunna fortsätta leverera dricksvatten då ordinarie vattentäkt brister.

En långsiktig och förebyggande planering blir allt viktigare för att kunna säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning och även tillgodose andra sektorers vattenbehov utan att ge avkall på naturens behov. Därtill behövs en effektiv användning av vatten och vattenhushållning inom alla sektorer, återanvändning och återvinning av avloppsvatten, och främjande av ny teknik. I arbetet med att säkra vattnet mot effekterna av klimatförändringarna är vattenförsörjningsplaner värdefulla underlag. Regionala vattenförsörjningsplaner tas fram av länsstyrelserna för att säkerställa tillgången till vattenresurser för dricksvattenförsörjningen, i ett område på lång sikt. Planerna ska ge ett underlag till kommunerna i deras strategiska planering så att viktiga vattenresurser bevaras och skyddas, för att trygga samhällets långsiktiga dricksvattenförsörjning. Markanvändning och/eller verksamheter som har en negativ påverkan på dricksvattenresurserna kan på så sätt undvikas eller anpassas.

Kommunerna kan hantera effekterna av ett förändrat klimat på dricksvattenförsörjningen i kommunens vatten- och avloppsplan, vattenförsörjningsplan och i översikts- och detaljplanering. Genom en lagändring i lagen om allmänna vattentjänster ska det finnas en vattentjänstplan från 1 jan 2024 som ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses. En vattentjänstplan ska också innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall.

Att skydda de vattentäkter vi använder idag och de som är viktiga för framtida vattenförsörjning är en viktig del i arbetet. Det görs bland annat genom att inrätta vattenskyddsområden med särskilda föreskrifter som begränsar vad som får göras vid och i närheten av vattentäkterna där råvattnet tas från.

Det är också viktigt att planera för att minska sårbarheten för och hanteringen av stora leveransbrott i ledningsnätet, samt att vattenverken är rustade för ökade mikrobiologiska risker.