Hoppa till sidans innehåll

Huvudinnehåll

Internationella ramverk

Uppdaterad

Publicerad

Vilka lagar och ramverk styr det svenska klimatarbetet? Här kan du läsa mer om vilka styrmedel som finns inom FN och EU.

FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) är det viktigaste internationella klimatavtalet. Andra viktiga ramverk är Parisavtalet och arbetet inom ramen för Agenda 2030.

EU:s insatser för att bekämpa klimatförändringarna ligger i linje med EU:s och medlemsländernas åtagande i Parisavtalet, som undertecknades 2015.

Länkar till internationella ramverk

  • Borgmästaravtalet (EU) Länk till annan webbplats.

    Borgmästaravtalet lanserades år 2008 i Europa. Avtalet introducerade ett nytt unikt arbetssätt för energi- och klimatåtgärder som sker nerifrån och upp, och framgångarna överträffade snabbt alla förväntningar.Det globala borgmästaravtalet lanserades 2015 och har tillvaratagit de erfarenheter som gjorts i Europa och på andra platser. Det bygger på initiativets centrala framgångsfaktorer: styrning nerifrån och upp, en samarbetsmodell på flera nivåer och det kontextdrivna ramverket för åtgärder.

  • UNFCCC (FN) Länk till annan webbplats.

    UNFCCC är en av de tre konventioner som antogs vid världstoppmötet i Rio de Janeiro 1992, då det internationella samfundet erkände behovet av att agera gemensamt för att skydda människor och miljö och begränsa växthusgasutsläppen. Avtalet har ratificerats av nästan alla världens länder.Vid mitten av 1990-talet insåg de som undertecknat UNFCCC att det krävdes strängare bestämmelser för att minska utsläppen. År 1997 antog de Kyotoprotokollet, där de första juridiskt bindande utsläppsminskningsmålen någonsin infördes för industriländerna. Det löpte ut 2020.

  • EUs klimatlag (EU) Länk till annan webbplats.

    Den europeiska klimatlagen fastställer ett bindande mål om noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050. EU-institutionerna och medlemsstaterna är skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder på EU- och nationell nivå för att uppnå detta mål, med hänsyn till vikten av rättvisa och solidaritet mellan medlemsstaterna. Dessutom innebär lagen en minskning av nettoutsläppen med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.Viktiga åtgärder i den europeiska klimatlagen:
    1. Nettoutsläppsmål : Målet är att uppnå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2050.
    2. Minskning till 2030 : En minskning av nettoutsläppen med minst 55% jämfört med 1990 års nivåer.
    3. Åtgärder på EU- och nationell nivå : EU-institutioner och medlemsstater måste vidta nödvändiga åtgärder för att uppfylla målen, med hänsyn till rättvisa och solidaritet mellan medlemsstaterna.

  • Sendairamverket (MSB) Länk till annan webbplats.

    Sendairamverket för katastrofriskreducering 2015–2030 syftar till att minska både riskerna för och konsekvenserna av olyckor och katastrofer. Detta nya ramverk antogs 2015 vid FN:s tredje världskonferens i Sendai, Japan. I Sverige är MSB kontaktpunkt för tillämpningen av Sendairamverket.Sendairamverket är handlingsinriktat och har fyra prioriterade områden och sju mål. Det omfattar olika typer av katastrofer, både de små- och storskaliga, frekventa och icke frekventa, plötsliga och långsamma. Förutom naturolyckor ingår exempelvis även teknologiska, biologiska, miljömässiga och hälsorelaterade risker.Ramverket har som målsättning att bland annat minska risken för dödlighet, skador på infrastruktur och ekonomiska förluster. Både snabba och långsamma förlopp är inkluderade.

  • Agenda 2030 (Svenska FN-förbundet) Länk till annan webbplats.

    FN:s 193 medlemsländer, inklusive Sverige, förband sig 2015 att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agenda 2030 innehåller 17 mål och 169 delmål. Målen styr även klimatanpassningsarbetet.Regeringen har beslutat att Sverige ska vara ledande i genomförandet av Agenda 2030 vilket innebär en successiv omställning av Sverige. Många myndigheter arbetar aktivt med hela eller delar av agendan.

  • Parisavtalet (FN) Länk till annan webbplats.

    Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som världens länder enades om 2015. Av de 197 länder som har anslutit sig till FNs klimatkonvention har 194 skrivit under Parisavtalet. Dessutom har Europeiska unionen (EU) skrivit under avtalet. Genom Parisavtalet åtar sig länder att bidra utifrån sin förmåga och sina nationella förutsättningar. Parisavtalet är inte tidsbegränsat.Avtalet handlar både om utsläppsminskning av växthusgaser och klimatanpassning. Helst bör de skador och förluster som klimatförändringarna ger upphov till undvikas helt, men om inte det går bör de hanteras.

  • EUs strategi för klimatanpassning (EU) Länk till annan webbplats.

    EU-kommissionens strategi för klimatanpassning har fyra huvudsakliga mål som tillsammans ska bidra till att förverkliga den övergripande visionen om att EU år 2050 ska vara klimatresilient, det vill säga ett samhälle som är motståndskraftigt mot klimatförändringarna och fullt ut anpassat efter de följder av klimatförändringarna som vi inte kan undvika.De fyra målen:
    • Smartare anpassning som syftar till att öka kunskapen om klimatförändringarna
    • Mer systematisk anpassning för att stärka insatserna för integrering av ett klimatperspektiv i beslutsfattande på olika nivåer
    • Snabbare anpassning för att påskynda konkreta förebyggande åtgärder
    • Intensifierade internationella åtgärder för motståndskraft mot klimatförändringar.