Huvudinnehåll

Råd och nätverk

Uppdaterad

Publicerad

Inom Sverige finns ett antal nationella och regionala råd, nätverk och samverkansgrupper som arbetar med klimatanpassning. Här kan du läsa mer om dem.

I Sverige finns en rad nätverk som arbetar med olika frågeställningar där klimatanpassning är en del. Dricksvatten, dammsäkerhet, ras och skred och stranderosion är några exempel på verksamhetsområden där framförallt kommuner och myndigheter samverkar.

Även inom näringslivet pågår en rad initiativ. Branschorganisationer som Fastighetsägarna, Svenskt Vatten och Svensk Försäkring driver aktivt frågor inom klimatanpassning. Klimatanpassning börjar också bli en allt viktigare fråga inom finanssektorn, främst på grund av de fysiska risker som blir effekter av ett varmare klimat.

Företag och branschorganisationer (Klimatanpassning.se)

Forskning och utbildning inom klimatanpassning bedrivs vid de flesta större universitet i Sverige, samt vid institut som Stockholm Environment Institute, SEI, och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Länkar till samverkansråd och nätverk i Sverige

  • Regional kustsamverkan Blekinge/Kalmar/Gotland (Länsstyrelsen, SGI, SGU) Länk till annan webbplats.

    I Regional kustsamverkan Blekinge/Kalmar/Gotland ingår nämnda länsstyrelser samt Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Samverkan syftar till ökat erfarenhetsutbyte och kompetensuppbyggnad. Det syftar också till att stärka förmågan hos samverkande aktörer att hantera erosion, stigande hav och översvämning vid bedömningar och beslut som berör kusten.
  • Grön infrastruktur (Naturvårdsverket) Länk till annan webbplats.

    Detta nätverk leds av Naturvårdsverket och har deltagare från ett antal myndigheter i Sverige. Syftet med nätverket är bland annat att hitta nya och effektiva sätt att arbeta med ekosystemtjänster, grön infrastruktur och biologisk mångfald, samt bli mer synkroniserade i insatser som genomförs.
  • Myndighetsnätverket för klimatanpassning (SMHI) Länk till annan webbplats.

    Ett flertal myndigheter ingår i Myndighetsnätverket för klimatanpassning för att gemensamt stärka samhällets förmåga att hantera de positiva och negativa effekterna av klimatförändringarna. Myndighetsnätverket för klimatanpassning ger ut ett nyhetsbrev om klimatanpassning och driver webbportalen Klimatanpassning.se.
  • Nationella expertrådet för klimatanpassning (SMHI) Länk till annan webbplats.

    Nationella expertrådet för klimatanpassning, knutet till SMHI, har till uppgift att vart femte år besluta om en rapport till regeringen. Rapporten ska innehålla förslag på inriktning av det nationella arbetet för klimatanpassning, en prioritering av anpassningsåtgärder utifrån en bedömning av risk, kostnad och nytta, en sammanfattande analys av klimatförändringens effekter på samhället, samt en uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning. I februari 2022 överlämnade expertrådet sin första rapport till regeringen.
  • Regional kustsamverkan Skåne/Halland (Länsstyrelsen, SGI, SGU) Länk till annan webbplats.

    Regional kustsamverkan Skåne/Halland drivs av länsstyrelserna i Skåne och Halland samt Statens geotekniska institut (SGI) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Samverkan bildades för att möta utmaningarna längs Skånes och Hallands kustområden, vilka är särskilt utsatta för erosion och översvämning i ett förändrat klimat. Samverkan arbetat utifrån tre funktioner som är rådgivning på lokal nivå, kunskaps- och planeringsunderlag samt förmedling av regionala frågor till nationell nivå. I samverkan deltar fler aktörer som exempelvis kustkommunerna i länen, regionerna och lärosäten.
  • Hållbar stad (Boverket) Länk till annan webbplats.

    Rådet för hållbara städer är ett myndighetssamarbete som ska stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande och hållbara städer och samhällen. Det består av tolv nationella myndigheter samt länsstyrelserna och Sverige Kommuner och Regioner (SKR). Det har i uppgift att stötta kommunerna i arbetet med mål 11 i Agenda 2030 som behandlar långsiktigt hållbar stads- och samhällsutveckling, där klimatanpassningsperspektivet inkluderas. Rådet driver Hallbarstad.se.
  • Nationella samordningsgruppen för dricksvatten (Livsmedelsverket) Länk till annan webbplats.

    Den nationella samordningsgruppen för dricksvatten samlar ett flertal myndigheter och organisationer i syfte att verka för en långsiktigt hållbar, trygg och säker dricksvattenförsörjning och ge stöd i dricksvattenfrågor. Livsmedelsverket har det ledande och samordnande ansvaret i nätverket. I nätverket finns tre arbetsgrupper som fokuserar på vattenförsörjning, dricksvattenkvalitet samt civilt försvar och krisberedskap.
  • Delegationen för Göta älv (SGI) Länk till annan webbplats.

    Delegationen är en plattform för samverkan mellan de aktörer som har ansvar för klimatanpassningsarbetet i Göta älvdalen. Uppgiften är att tillföra kunskaper om områden längs älven, bidra till planer för arbetet och även bistå i att bedöma vilka ras- och skredsäkrande insatser som ska prioriteras för att få statliga bidrag. Delegationen består av representanter från kommuner i området samt statliga myndigheter och ett statligt bolag.
  • Delegationen ras, skred och erosion (SGI) Länk till annan webbplats.

    Delegationen för ras-, skred och erosion är ett kontakt- och samverkansorgan för myndigheter som arbetar med dessa frågor. Den är knuten till Statens geotekniska institut (SGI) och består av ett tiotal ledamöter utsedda av deltagande myndigheter.
  • Arbetsgrupp naturolyckor (MSB) Länk till annan webbplats.

    Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) leder en arbetsgrupp med syftet att förbättra samordningen av arbetet med att förebygga, mildra effekterna av och öka förmågan att hantera naturolyckor och naturhändelser i Sverige. I arbetsgruppen deltar 15 myndigheter, SKR samt länsstyrelserepresentanter.
  • Myndighetssamverkan Copernicus (Rymdstyrelsen) Länk till annan webbplats.

    Copernicus är ett europeiskt program för övervakning av jorden via bland annat jordobservationssatelliter och fältmätningar. Myndighetssamverkan Copernicus består av ett antal nationella myndigheter och länsstyrelserna, vilka alla har användning av data från Copernicus-programmet. Klimatanpassning är ett viktigt användningsområde för data från programmet.
  • Myndighetsnätverket stranderosion (SGI) Länk till annan webbplats.

    Nätverket är ett kontakt- och samverkansorgan för frågor om erosion längs kuster, sjöar och vattendrag, och består av ett tiotal myndigheter. En huvuduppgift är att stödja Statens geotekniska institut i dess nationella samordningsansvar för stranderosion. Myndighetsnätverket samverkar bland annat genom att identifiera gemensamma frågor och värdera behovet av samordning.
  • Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning (SMHI) Länk till annan webbplats.

    Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning är en nod för samlad kunskap om klimatanpassning. SMHI driver centrumet på uppdrag av regeringen. Uppgiften är att underlätta för samhällets aktörer att förstå vad klimatanpassning är och varför det är viktigt att arbeta med frågan, hitta och sprida relevant information från statliga myndigheter och forskning inom området, samt att bidra med ökad kunskap om hur man kan arbeta med klimatanpassning.​​​​​​​
  • Samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön (Boverket) Länk till annan webbplats.

    Boverket har i uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. Arbetet bedrivs i samverkan med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Statens geotekniska institut (SGI), länsstyrelserna och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). I uppdraget ingår bland annat att stödja kommunerna i deras arbete, identifiera behov av underlag och vägledning samt bedriva kompetenshöjande insatser inom området.

Relaterade verktyg och tjänster på andra webbplatser

Relaterade exempel

  • Nätverk stärker kommunernas arbete med klimatanpassning

    De som arbetar med klimatanpassning i en kommun är ofta ensamma i sin roll. Därför är det viktigt att hitta samverkansformer. Kommuner som tillsammans bildar ett klimatanpassningsnätverk kan lära av varandra och få stöd i sitt arb...
    Bilar är fast under en bro där det samlats meterhögt vatten.
  • Samarbete för markanvändning, Vilhelmina Model Forest

    Redan idag märks klimatförändringen i Vilhelmina kommun. Trädgränsen flyttas uppåt fjället, svamp och skadeinsekter ökar och renarnas betesområden påverkas. Med mindre tjäle ändras markens bärighet, vilket påverkar transporter båd...
    Personer står uppe på ett fjäll.

Relaterade nyheter

  • Bidra med din kunskap i enkät från Nationella Expertrådet

    Nationella expertrådet för klimatanpassning bjuder in dig och din organisation att bidra med kunskapsunderlag som kan bistå rådet i arbetet med att ta fram rådets andra rapport till regeringen. Nu har en enkät öppnat där det går a...
  • Våtmarkslandskap kan ge större miljövinster

    Våtmarker kan fånga upp näringsämnen, buffra vattenflöden, minska utsläpp av växthusgaser och gynna den biologiska mångfalden. Men det finns utmaningar när en enskild våtmark anläggs för flera olika syften - och ibland motverkar s...
  • Att förebygga skogsbränder i Norden genom skogsförvaltning

    SNS Nordiska nätverk för skogs- och vegetationsbrand (Nordic Forest Research) har med hjälp av SLU Skogsskadecentrum tagit fram en policy brief om att förebygga skogsbrand.