Nationell strategi och handlingsplan
Regeringen ska vart femte år presentera en strategi för arbetet med klimatanpassning i Sverige. Den första strategin lades fram 2018. När den andra versionen kom 2024 var en viktig skillnad att strategin kompletterats med en nationell handlingsplan.
Sveriges första nationella klimatanpassningsstrategi presenterades 2018 och i mars 2024 presenterade regeringen en ny nationell strategi. En skillnad mot den tidigare versionen är att strategin nu kompletterats med en nationell handlingsplan för klimatanpassningsarbetet som fokuserar på vad regeringen avser att göra de kommande fem åren för att skapa förutsättningar för att klimatanpassa samhället.
Strategin har tre delar, varav handlingsplanen är en tillsammans med en bakgrundsdel som bland annat tar upp klimatförändringens effekter på samhället och en del som beskriver inriktningen av regeringens klimatanpassningspolitik. Den nationella klimatanpassningsstrategin ska uppdateras vart femte år.
Tio utmaningar för klimatanpassningsarbetet
I den nationella strategin identifierar regeringen att följande tio stora utmaningar behöver hanteras:
- översvämningar, högre vattenflöden och havsnivåhöjningar som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- höga temperaturer som innebär risker för hälsa och välbefinnande för människor och djur
- osäker tillgång till vatten av tillräcklig mängd och god kvalitet för enskilda, samhället och näringsliv
- ras, skred och erosion som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- torka och bränder som hotar samhället, infrastruktur och näringsliv
- ökad förekomst av skadegörare, sjukdomar och invasiva främmande arter som påverkar människor, djur och växter
- klimatförändringarnas effekter på biologisk mångfald som påverkar ekosystemens resiliens och möjligheten att tillhandahålla ekosystemtjänster
- klimateffekter som hotar en trygg energi- och livsmedelsförsörjning
- klimateffekter som påverkar förutsättningar för finans- och försäkringsbranschen
- globala klimateffekter som påverkar handel, livsmedelsproduktion, immigration, internationella relationer och säkra livsmiljöer.
