Lagar och regler

Klimatlag

Sedan 2017 finns det ett klimatpolitiskt ramverk. Ramverket utgörs av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. I klimatlagen slås fast att klimatmålen ska styra regeringens politik och hur arbetet ska skötas.

Nationall strategi och handlingsplan för klimatanpassning

Den nationella strategin för klimatanpassning är en skrivelse från regeringen som syftar till att långsiktigt stärka klimatanpassningsarbetet och den nationella samordningen av den.

Förordning om myndigheters klimatanpassningsarbete

Då klimatförändringarna påverkar hela samhället kan inte någon samhällssektor undantas från arbetet med klimatanpassning. Därför har regeringen ställt krav på ett antal myndigheter att inom ramen för sina ansvarsområden och uppdrag ska arbeta med klimatanpassning.

Plan- och bygglag (Sveriges riksdag)

I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.

• Kommunens detaljplanebestämmelser fungerar som lokala regler för planområdet. Detaljplanen visar vilken markanvändning som prioriteras, exempelvis bostäder, samt var och hur byggnadsverk ska lokaliseras, placeras och utformas för att vara lämpliga i området. Planen kan också reservera markområden för allmännyttiga ändamål. Se PBL kap 4.
• Det finns allmänna intressen som gäller i all planläggning, till exempel hänsyn till miljö- och klimataspekter. Se PBL 2 kap.
• Det finns regler som ger principer för markägares och samhällets beredskap, ansvar och ersättning då något händer. Vid kommunal fysisk planläggning klargör plan- och bygglagen att hänsyn ska tas till klimataspekter. Det vill säga behov av både klimatanpassning och klimatpåverkan. Se PBL 2 kap.
• Det finns krav på byggnaders egenskaper för att stå emot vatten och värme. Se PBL 8 kap.
• Vad som är lämplig markanvändning eller vad för åtgärder som kan göras inom olika områden bestäms i olika prövnings- och beslutsprocesser. Utfallet av dessa kan ge kunskap om hur framtida liknande ärenden ska hanteras. Regler visar hur processerna går till och vilka som får delta. Se PBL 3 och 5 kap.
• Ett viktigt stöd för bedömningarna i samband med tillstånd och planering är politiska mål om önskvärd kvalitet, till exempel miljökvalitetsmålen för begränsad klimatpåverkan. Se PBL 3 kap 5 § 4.
• Kommunens fysiska planer bör redovisa lämplig bebyggelseutveckling med tanke på bland annat klimataspekter. Planerna kan även ange riskområden där det är olämpligt att bygga på grund av översvämningar och erosion. Arbetet med fysiska planer både återför och utgör i sig själv en viktig del i kunskapsförsörjningen. Se PBL 2-5 kap.

Miljöbalk (Sveriges riksdag)

Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.

• Det finns allmänna intressen som gäller i all planläggning, till exempel hänsyn till miljö- och klimataspekter. Se MB 2 kap.
• Rättsregler gör det möjligt att skydda och ställa krav för prioriterade samhällsintressen. Naturreservat och strandskydd är några exempel. Se MB 7 kap.
• Vad som är lämplig markanvändning eller vad för åtgärder som kan göras inom olika områden bestäms i olika prövnings- och beslutsprocesser. Utfallet av dessa kan ge kunskap om hur framtida liknande ärenden ska hanteras. Regler visar hur processerna går till och vilka som får delta. Se MB 19 och 22 kap.
• Ett viktigt stöd för bedömningarna i samband med tillstånd och planering är politiska mål om önskvärd kvalitet, till exempel miljökvalitetsmålen för begränsad klimatpåverkan. Se MB 1 kap 1 §.
• Kunskap utvecklas i miljöbedömningar och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningar för planer och program (strategisk miljöbedömning) samt för verksamheter och åtgärder (specifik miljöbedömning), där bland annat en verksamhets klimatpåverkan och dess utsatthet eller sårbarhet för klimatförändringar eller andra yttre händelser ska identifieras, beskrivas och bedömas. Se MB 6 kap och 18 § miljöbedömningsförordning.

Lag om skydd mot olyckor (Sveriges riksdag)

Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

Anläggningslag (Sveriges riksdag)

Gemensamma anläggningar för skydd mot havet kan vara mer effektivt än att skydda enskilda fastigheter. Samhällets beredskap inför extraordinära händelser förutsätter en annan form av samverkan. Se anläggningslagen och lag om förvaltning av samfälligheter, lag om skydd mot olyckor och lag om kommuners och regionernas åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap.