Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
I dagsläget är frågor rörande klimatanpassning betydligt synligare i FN-politiken än för tio år sedan. 2015 satte Parisavtalet ett globalt mål för klimatanpassning, det första i sitt slag. Anpassningskapaciteten och ekosystemens resiliens ska höjas, sårbarheten minskas. Avtalets regelbok, 2018 års julklapp från Katowice, visar hur detta arbete ska mätas och rapporteras.
Mathias Fridahl, Linköpings universitet, sammanfattar:
FN:s 193 medlemsländer, inklusive Sverige, förband sig 2015 att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agenda 2030 innehåller 17 mål och 169 delmål. Målen styr även klimatanpassningsarbetet.
Myndigheterna bakom Klimatanpassning.se ger ut nyhetsbrev. Nedan syns hela arkivet.
Klimatanpassningsportalen använder cookies för att följa upp och förbättra webbplatsens innehåll.
Topografisk webbkarta är en rikstäckande karta som visar byggnader, infrastruktur, hydrografi och markanvändning. Kan exempelvis användas som bakgrundsinformation och för lokalisering och analys.
Ägare: Lantmäteriet
Kartlager utifrån länsstyrelsernas register över förorenade områden, både potentiella och konstaterade. Ett förorenat område kan bestå av mark, grundvatten, ytvatten, sediment och byggnader.
Ägare: Länsstyrelserna
Det pågår ett stort arbete med att ta fram underlag som ska underlätta för klimatanpassning, såväl inom forskning, näringsliv som offentlig verksamhet. Här presenteras material eller aktiviteter som är under utarbetande av svenska myndigheter.