Hur förändras klimatet?
Klimatet förändras snabbt. Genom olika klimatindikatorer på SMHIs webbplats kan vi följa utvecklingen.
SMHI har övervakat väder och vatten under mer än 100 år. Denna guldgruva av observationer visar tydligt att klimatet förändras redan idag.
På SMHIs webbplats finns ett antal indikatorer som på ett enkelt och överskådligt sätt visar hur till exempel medeltemperatur, havsnivå och antal dagar med snötäcke varierat över tid, samt om det går att urskilja en trend i utvecklingen.
Nollgenomgångar
I ett varmare klimat uppstår färre dygn med temperaturväxlingar runt 0 °C i södra Sverige, men de mellersta och nordligaste delarna av landet upplever fler dygn med nollgenomgångar. Dessa temperaturväxlingar är viktiga att bevaka och planera för, då de påverkar väglag, jordbruk och naturen.
Max-/mintemperatur
Liksom för medeltemperaturen visar även maximitemperaturen och minimitemperaturen en stigande trend. Intressant att notera är att minimitemperaturen i allmänhet har ökat mer än maximitemperaturen. En effekt av en stigande minimitemperatur är exempelvis att frekvensen nattfroster under sommarhalvåret bör minska.
Snö
Det går att betrakta förändringar i snötäcket på olika sätt, till exempel vinterns största snödjup och snötäckets varaktighet. När det gäller vinterns största snödjup är det svårt att se en tydlig förändring över tid. För norra Norrland gäller detta även antal dagar med snötäcke. I södra Sverige har dock antalet dagar med snötäcke minskat.
Maximal isutbredning
Klimatindikatorn maximal isutbredning visar hur stor havsisen har varit för Östersjön och Kattegatt. Indikatorn är viktig för sjöfarten men även för att förstå påverkan på Östersjön som ekosystem. Det förekommer stora årliga variationer, men från omkring år 1990 är trenden att det blir allt mindre is på våra hav. Fortsätter klimatet att bli varmare, blir den genomsnittliga maximala isutbredningen ännu mindre.
Nederbörd
Idag har SMHI över 600 stationer utspridda över landet som mäter nederbörd, det vill säga hur mycket det regnar, snöar eller haglar. Årsmedelnederbörden för Sverige låg omkring 600 millimeter fram till mitten av 1970-talet. Därefter har årsnederbörden ökat och ligger nu närmare 700 millimeter.
Extrem nederbörd
Om stora mängder nederbörd faller under kort tid kan det bland annat orsaka översvämningar, trafikstörningar och jordskred. När det gäller indikatorerna Maximal dygnsnederbörd och Absolut största dygnsnederbörd kan man se en ökande trend för årets värde och vintervärdet. I övrigt är det svårt att se någon tydlig utveckling och variationerna från år till år är stora.
Temperatur
Klimatet blir allt varmare. Sedan 1988 har alla år utom två varit varmare eller mycket varmare än genomsnittet för 1961 – 1990. Uppvärmningen beror på ökade utsläpp av växthusgaser. Hur stor uppvärmningen blir, beror på hur mycket vi människor lyckas begränsa utsläppen. En högre temperatur påverkar även andra egenskaper hos klimatet, som till exempel avdunstning och nederbördsmönster.
Värme
Perioder med hög värme kan ha allvarliga negativa effekter på människors hälsa. Värme kan även orsaka torka, vilket ökar risken för bränder, försämrad växtlighet och vattenbrist. Klimatindikatorn värme består av olika parametrar som högsommardygn, årets högsta temperatur, årets högsta dygnsmintemperatur och tropiska dygn. På grund av klimatförändringarna har perioder med hög värme ökat de senaste åren.
Geostrofisk vind
Direkta vindmätningar har gjorts på vissa stationer sedan 1800-talet. Under 1950-talet blev anemometrar (vindmätare) vanliga på flygplatser och kuststationer. Först 1996 fanns ett nät med 130 automatstationer med likadana vindutrustningar. Anemometrarna, har således förändrats tekniskt över tiden och omgivande förändringar av vegetation och byggnation har mycket stor inverkan på vindhastigheten. Detta innebär att det inte finns några långa homogena tidsserier av uppmätt vindhastighet.
Solinstrålning
Solinstrålning är den totala mängden solstrålning som träffar jordens markyta direkt och indirekt. Solstrålningen vid markytan har mycket stor betydelse för klimatsystemet, bland annat genom inverkan på lufttemperatur och avdunstning. Solinstrålningen har under de senaste decennierna ökat i Sverige, delvis till följd av förbättrad luftkvalitet och delvis till följd av ett mer högtrycksbetonat väder med mindre molnighet under sommarhalvåret.
Havsnivå
Havsnivån förändras över tid på grund av den pågående klimatförändringen och den långsiktiga landhöjningen. Sedan slutet av 1800-talet har den klimatdrivna havsnivåförändringen längs Sveriges kust gjort att havet i medeltal stigit ungefär 15 cm. Detta indikerar hur stor höjningen hade varit om vi inte hade haft någon långsiktig landhöjning. Havet kommer fortsätta stiga länge till på grund av den globala uppvärmningen.
Vårflodens startdatum
På våren när snön smälter ökar flödet i vattendragen och det blir vårflod. Tidpunkten för när detta startar har noterats för 22 vattendrag, från Torneälven till Dalälven, sedan början av 1900-talet. Det är tydligt att vårfloden startar allt tidigare på året. Detta påverkar bland annat djur och växtliv, turism och vattenkraftbolagens planering.
Vattenflöde
Klimatindikatorn vattenflöde visar hur medelflöde, högflöde och period med lågflöde har förändrats i oreglerade vattendrag sedan 1910-talet. Höga vattenflöden kan orsaka översvämningar och låga flöden kan leda till vattenbrist. Det är tydligt att det har blivit vanligare med höga flöden vintertid och att det i sydöstra Sverige har blivit vanligare med lågflöden. Indikatorn är baserad på data från 69 hydrologiska mätstationer.
Marina värmeböljor
Marina värmeböljor är extremhändelser som innebär att havstemperaturen stiger betydligt över det normala för en viss plats och tid under en längre period. Dessa temperaturtoppar som hotar ekosystem och biologisk mångfald i havet, har blivit vanligare på grund av den globala uppvärmningen. Här visas marina värmeböljor för havets ytlager under sommarhalvåret för fem mätplattformar med minst daglig mätfrekvens.
Vegetationsperiodens längd
Med vegetationsperiod menas den tid under året som är tillräckligt varm för att olika växter ska kunna växa. Hur lång vegetationsperioden är påverkar till exempel jordbruket. Trenden är att vegetationsperioden i Sverige blir allt längre. Detta kan till exempel leda till större skördar och möjlighet att skörda fler gånger per år än tidigare.
Klimatscenario
Du som planerar framtidens samhälle behöver ta hänsyn till både långsamma klimatförlopp och extrema väderhändelser.
På SMHIs webbplats finns Klimatscenariotjänsten som samlar resultat från SMHIs klimatforskning. De olika klimatscenarierna presenteras i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data.
Gå till Klimatscenariotjänsten på SMHIs webbplats
Länk till annan webbplats.