Fysisk planering

Läs mer om klimatrelaterade händelser som påverkar fysisk planering:

Förändrade vattennivåer

Storm

Värmebölja

Förändrad nederbörd

Översvämning

Förändrad luftfuktighet

Ras och skred

Erosion

Slamströmmar

Regional fysisk planering

Tre regioner pekas ut i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, att utföra regional fysisk planering, och det är Region Skåne, Region Stockholm och Region Halland. Fler regioner kan komma att omfattas om det finns behov och förutsättningar för sådan planering. Enligt PBL ska regionen upprätta och anta en regionplan som ska ange grunddragen för användningen av mark- och vattenområden och de riktlinjer för lokalisering av bebyggelse och byggnadsverk som har betydelse för länet. Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Inom den regionala planeringen ska regionen bland annat verka för insatser som kan minska klimatpåverkans effekter på länet.

Kommunal fysisk planering

Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i arbetet med att skapa ett robust samhälle som klarar av att hantera ändrade klimatförhållanden. Enligt PBL har varje kommun en lagstadgad skyldighet att ta hänsyn till klimatförändringarna vid planering av ny bebyggelse. Kommunen ska även ge sin syn på klimatrelaterade risker för skador på den bebyggda miljön i kommunens översiktsplan. Riskerna som nämns är översvämning, ras, skred och erosion. Kommunens syn på hur sådana risker kan minska eller upphöra ska framgå.

Den fysiska planeringen ger möjlighet att ställa krav på klimatanpassning i planeringsprocessen och under byggnationen. För att få till stånd de åtgärder som behövs för att minimera klimatförändringarnas negativa effekter på samhället är det nödvändigt att alla delar i plan- och byggprocessen samverkar.

Klimatanpassning i översiktsplan

Översiktsplanen är kommunens viktigaste instrument för att ge vägledning om hur mark- och vattenområden bör användas i framtiden. Lika viktig är den vid klimatanpassning av befintlig och kommande bebyggelse.

Klimatanpassning i en översiktsplan kan exempelvis handla om att hantera frågor som rör lokalisering och utformning av verksamheter och bebyggelse nära en kust där havsnivån stiger. Tillräckliga avstånd till vattnet utifrån relevanta klimatscenarier och klimateffekter kan då vara en åtgärd. Det kan göras genom tydliga ställningstaganden och prioriteringar i översiktsplanen, som i sin tur ger riktlinjer för hur frågan exempelvis kan hanteras i detaljplaneläggning och vid bygglov.

Exempel på klimatanpassning i översiktsplanen kan vara att riskområden på grund av stigande hav identifieras och behov av åtgärder så som strandfodring och skyddsvallar preciseras. Ett annat exempel kan vara att grönstruktur, det vill säga naturmark, parker, villaträdgårdar och omgivande landskap, särskilt lyfts fram som en resurs för klimatanpassning. Ett tredje kan vara att områden viktiga för dricksvattentillgång så som vattentäkter, vattendrag och rullstensåsar kan identifieras och undantas från bebyggelse och infrastruktur. Vidare kan riskområden för ras, skred och erosion pekas ut där kommunen bör vara särskilt aktsam eller där fördjupade utredningar behövs.

Klimatanpassning i detaljplan

I detaljplanen har kommunen möjlighet att med hjälp av planbestämmelser (planbestämmelser reglerar användningen av mark och vatten inom ett område) reglera kommande bebyggelse och markanvändning för att möta det förändrade klimatet.

En planbestämmelse kan exempelvis reglera att bebyggelsens grundläggning inte får ske lägre än en viss nivå över havet på grund av risk för översvämning. I områden som har problem med hög grundvattennivå kan kommunen införa en planbestämmelse om förbud att bygga källare. En annan planbestämmelse en kommun kan införa i detaljplan är markens anordnande, som att hårdgjord yta endast får täcka en viss procent av den totala fastighetsytan. Detta för att öka markens infiltrationsförmåga vid kraftigt regn. Genom denna typ av regleringar kan kommunen säkra platsens lämplighet för bebyggelse.

Samordning krävs för gränsöverskridande klimatrisker

Klimatrelaterade riskområden, som översvämning, erosion, dricksvattenförsörjning eller påverkan av höjda havsnivåer, är ofta kommunöverskridande. Planerad användning av sådana områden kan därför behöva samordnas mellan kommuner, på en regional nivå eller mellan regioner. Ett antal statliga myndigheter är ansvariga för att kontinuerligt ta fram och uppdatera planeringsunderlag och kunskap om klimatförändringarnas effekter. Länsstyrelserna har i uppdrag att samordna det regionala klimatanpassningsarbetet och Boverket har i uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön.