Värmebölja

Värmeböljor blir vanligare och kraftigare i ett förändrat klimat. SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet. Temperaturer på 40°C kan bli aktuella vart tjugonde år i södra Sverige. Värmeböljorna kommer att bli kraftigare och längre vilket ställer högre krav på samhället, både vad gäller beredskap och förebyggande åtgärder. Behovet av ett förebyggande arbete i Sverige är stort.

Högre temperaturer i staden

Bebyggda områden skapar högre temperaturer än sin omgivning. Detta beror bland annat på att stadens hårdlagda ytor absorberar mer solljus och lagrar mer värme än grönytor. Under natten avgår denna värme och höjer lufttemperaturen. Detta fenomen kallas den urbana värmeöeffekten.

Värmeböljor ökar dödsfallen sommartid

Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på människors hälsa och är den som orsakar flest dödsfall. Dödsfallen ökar ofta samma dag eller inom en till två dagar. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet.

Sommaren 2018 hade fler dagar än någonsin över 30 grader och är den varmaste sommaren som uppmätts sedan 1945 i Sverige. Under värmeböljan ökade dödligheten i den svenska befolkningen betydligt jämfört med tidigare somrar.

Påverkar samhället

En värmebölja kan få stor påverkan på viktiga samhällsfunktioner som exempelvis energiförsörjning, transporter och hantering av livsmedel. Långvarig värme innebär också en ökad risk för skogsbränder. Hur människor bor och möjligheten till att finna svalka i staden i form av parker, vattendrag och allmänt tillgängliga avkylda inomhusmiljöer är viktiga förhållanden för hantering av värmeböljors effekter.

Det är viktigt att även ha i åtanke att Sveriges befolkning påverkas olika under värmeböljor och att det får konsekvenser på både den fysiska och psykiska hälsan. Grupper med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen eller att reagera på risker är särskilt sårbara. Mer känsliga grupper i Sverige omfattar framförallt de äldre samt personer med vissa kroniska sjukdomar och personer som tar vissa mediciner.