Hälsa

Läs mer om klimatrelaterade händelser som påverkar hälsa:

Brand

Värmebölja

Spridning av föroreningar

Förändrat växt- och djurliv

Förändrad luftfuktighet

Översvämning

Algblomning

Förändrad nederbörd

Torka

Nollgenomgångar

Klimatförändringen påverkar hälsa på flera sätt

Klimatförändringen medför risk för människors fysiska och psykiska hälsa, bland annat genom extrema väderhändelser som värmeböljor och översvämningar. Den påverkar även människors hälsa genom förändringar i ekosystemen, exempelvis förändrade mönster för nederbörd och växtsäsong, som kan orsaka förlängd pollensäsong och gynna olika smittämnen och sjukdomsöverförande vektorer.

Största hälsoriskerna orsakas av värmeböljor

Folkhälsomyndighetens klimat- och sårbarhetanalys identifierar att värmeböljor får kritiska konsekvenser för människors hälsa. Vissa grupper är extra sårbara för värme, bland annat på grund av att värme och uttorkning ökar belastningen på hjärta och cirkulation. Det gäller kroniskt sjuka, äldre, personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, små barn, gravida och personer som tar viss medicin. Hos gravida ökar risken att föda för tidigt, med risk för komplikationer och låg födelsevikt hos barnet. Vissa yrkesgrupper har större risk att utsättas för hälsoskadlig värme. Till dessa hör personer med tungt fysiskt arbete och blåljuspersonal med skyddskläder.

Under värmeböljor ökar risken för torka och vegetationsbränder. Förekomsten av luftföroreningar i samband med värmebölja får allvarliga hälsokonsekvenser. Luftföroreningar kan orsaka både akuta effekter och kroniska sjukdomar, såsom luftvägsbesvär och astma, lungcancer, hjärt-kärlsjukdom, neurodegenerativa sjukdomar, diabetes, samt påverkan på graviditet och lungfunktion hos barn.

Zoonossjukdomar i ett varmare klimat

En zoonos är en sjukdom som smittar mellan djur och människa och där exponering för smittämnet kan ske via direktkontakt med smittbärande djur, djurprodukter, foder, vatten, livsmedel, markkontakt eller via vektorer såsom fästingar och mygg. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är de flesta av människans infektionssjukdomar zoonoser. Många smittämnen är dessutom klimatkänsliga, främst de som sprids via miljön som med vektorer, vatten och jord. Klimatförändringen påverkar både utbredning och spridning av befintliga smittämnen och kan även bidra till introduktion och etablering av nya smittämnen.

Vektorburna smittor

En stigande medeltemperatur påverkar risken för olika vektorburna smittor på flera sätt. Då växtperioden under året blir längre, påverkas vektorers livsmiljö, reproduktionscykel och aktiva säsong. Därigenom påverkas vektorburna sjukdomars förekomst och geografiska spridning.

Exempel på vektorburna sjukdomar som redan idag finns i Sverige är fästingburen hjärninflammation (TBE), borrelia samt ockelbosjuka och tularemi/harpest som kan spridas med stickmyggor.

Ökad ohälsa på grund av förlängd pollensäsong

Klimatförändringen medför en tidigare start på vegetationsperioden och en längre växtsäsong. I Sverige rapporterar en stor andel i befolkningen att de har pollenallergi och andelen har ökat över tid. Hälsokonsekvenser av pollen är bland annat astma, ögoninfektioner, ökad känslighet för virusinfektioner, luftvägssjukdomar och försämring av hjärt-kärlsjukdom. Livskvaliteten kan upplevas sämre under perioder med höga pollenhalter och sjukskrivning är vanligt bland allergiker samt ineffektivitet i arbete och skola på grund av trötthet och utmattning.

Smittspridning via vatten

Dricksvatten

Högre temperaturer kan försämra både tillgång och kvalitet på dricksvatten. Genom förändrade nederbördsmönster, torka och översvämningar kan förekomsten av vattenburna smittämnen i vatten påverkas. Smittämnen från bräddning av avloppsvatten, brott på avloppsledningsnät, från djurhållningen (via översvämmade stallar, gödselplattor, betesmarker) samt naturligt förekommande smittämnen/parasiter i markerna kan förorena dricksvattensystemet. Följden kan bli lokala utbrott av diarrésjukdomar och andra vattenburna sjukdomar.

Ökade sommartemperaturer ökar risken ytterligare genom att gynna tillväxt av flera naturliga, förekommande smittämnen. Dessutom kan näringstillförsel på grund av översvämning och varmt väder orsaka omfattande algblomning i sjöar som används som ytvattentäkt vilket kan störa reningsprocessen för dricksvatten och därmed kvalitet och försörjningspotential.

Badvatten

Varmare somrar kan komma att öka människors exponering för vattenburna sjukdomar men även öka antalet drunkningsfall, eftersom fler personer än vanligt badar utomhus. Klimatförändringen kan bidra till sämre badvattenkvalitet i vattendrag, sjöar och hav med risk för sjukdomsfall av vattenburna sjukdomar. Ökade regnmängder och vattenflöden kan föra med sig smittämnen från närliggande marker och avrinningsområden.

Vibrioinfektion, som kan leda till badsårsfeber, uppmärksammades som ett problem i Östersjöområdet under 2000-talet. Sjukdomen orsakas av en naturligt förekommande bakterie som tillväxer när vattentemperaturen är över 20 grader. Under de extremt varma månaderna sommaren 2018 ökade antalet fall mångfalt jämfört med tidigare år.

I ett varmare klimat kommer antalet dagar som gynnar tillväxt av cyanobakterier (tidigare kallade blågröna alger) i Östersjön att öka. Förekomst av cyanobakterier (övergödning) har direkta hälsokonsekvenser för människor och landlevande djur. Människor kan drabbas av illamående, kräkningar, diarré, feber, hudirritation och ögonbesvär. Barn får lättare i sig vatten och bör därför hållas ifrån vatten med algblomning.

Ökad exponering för kemikalier i grund-, yt- och dricksvatten

Avrinningen från land till ytvatten förväntas öka, trots förväntad ökad vattenbrist inom jordbruket, vilket lokalt kan leda till ökad exponering för kemikalier via förhöjda koncentrationer av föroreningar i dricksvatten och fisk.

Med ett förändrat klimat kommer också fler intensiva regn och mättade jordlager, något som riskerar att leda till ytavrinning av bekämpningsmedel och att farliga ämnen från dagvatten, industrimark och deponier kan läcka in i ytvattentäkter. Ytvattenresurser är särskilt utsatta när markanvändningen i jordbruk förändras och föroreningskällorna till ytvattnet då kan bli fler, vilket påverkar vattenkvaliteten.

När vi ser fler intensiva regn blir också grundvattennivåerna högre och mer varierande. Det innebär att de flesta bekämpningsmedel som vi använt i större utsträckning riskerar att följa med vattnets flöde och därmed få en ökad spridning.

Förändringar i vattenbalansen i Sverige kan kräva förändringar i förvaltningen av dricksvattenreservoarer, vilket kan bidra till ökad exponering för persistenta och mobila föroreningar som perfluorerade alkylsubstanser (PFAS).

I ett förändrat klimat är det viktigt att vattenverk kompletterar befintlig rening, exempelvis med ytterligare desinfektionssteg och förstärker råvattenskyddet. Även privata brunnar påverkas av ett förändrat klimat med en ökad risk för att smittämnen tillförs under exempelvis skyfall.