Rennäring

Läs mer om klimatetrelaterade händelser som påverkar rennäringen:

Nollgenomgångar

Spridning av föroreningar

Förändrat växt- och djurliv

Värmebölja

Förändrad nederbörd

Torka

Brand

Renskötseln bygger på hög flexibilitet i förhållande till miljö- och vädermässiga variationer. Historiskt har anpassningsförmågan varit hög. Idag begränsas dock renskötselns anpassningskapacitet starkt av påverkan inte bara från ett förändrat klimat. Kombinationen av klimatförändring och trycket från exploatering i renbeteslandskapet gör att renskötselns anpassningsförmåga minskar. Påverkan på landskapet är stor och ökar, framför allt från gruvdrift, skogsbruk, turism, vattenkraftsdammar, vindkraftsparker, infrastruktur och andra barriärer. Dessa fragmenterar landskapet och försvårar därmed för renskötseln.

Renskötseln är beroende av fungerande ekosystem och är därför särskilt utsatt för klimatförändringar. Tydligast framträder riskerna vintertid och de är inte enbart kopplade till en gradvis uppvärmning utan även till extrema väderhändelser. Händelser som töväder mitt i vintern eller ovanligt mycket eller lite snö påverkar renens beteende och rörelsemönster. De omfattande skogsbränderna sommaren 2018 ledde till att renbetesmarker brann upp. Renskötseln måste redan idag hantera dessa varierande förhållanden.

Längre vegetationsperiod

Vegetationsperioden kommer att bli längre i framtiden och växtproduktionen under sommarbetet förväntas därmed öka. Samtidigt kan angrepp på renen från insekter förvärras. Vintertid förväntas snöförhållandena variera mer i framtiden, med töväder mitt i vintern som gör att snön smälter. Vattnet fryser sedan till is och skare bildas. Det försvårar för renarna att nå ner till markväxande renlavar, som är en viktig föda.

Sociala och kulturella effekter

Renskötselkulturens betydelse i samiskt samhälle, även som ett stöd för andra kulturyttringar, gör att den har en viktig roll i det samiska samhället och den samiska kulturen. Därmed får påverkan på renskötseln även sociala effekter. Exempel på dessa effekter är påverkan på vardagslivet, barn och unga, identitet och relationer, kulturella yttringar, hälsa och ohälsa hos de som arbetar inom renskötseln och andra samiska näringar.

Klimatanpassning av renskötseln kan ske genom åtgärder som minskar sårbarheten och ökar resiliensen, det vill säga ökar kapaciteten att hantera förändring och samtidigt utvecklas. Klimatanpassning av renskötseln bör ses ur ett helhetsperspektiv. En fungerande renskötsel är beroende av ett sammanhållet landskap med fungerande ekosystem.

Renskötseln påverkas av klimatförändringen i kombination med påverkan från en rad intressen som verkar inom renskötselområdet. Därmed behöver renskötselns samlade handlingsmöjligheter gentemot vissa konkurrerande intressen, exempelvis exploatering och markanvändning, utvecklas. Ett sammanhängande landskap och dess ekosystemfunktioner behöver säkerställas.

Flexibilitet, kunskap, krisberedskap och omvärldsbevakning

Klimatanpassningsarbetet inom renskötselområdena bör stå på fyra ben: ökad flexibilitet, ömsesidig kunskapsförmedling, stärkt krisberedskap och omvärldsbevakning. Nyckelfaktorer i framgångsrik klimatanpassning är minskad sårbarhet genom ökad flexibilitet samt förbättrat samarbete mellan olika aktörer. Kompetensutveckling, kunskapsutbyte och kapacitetsuppbyggnad hos samebyar och andra aktörer är central. Samverkan, nya samarbetsformer och bättre kommunikation mellan samebyar, Sametinget och andra myndigheter samt aktörer inom renskötselområdena, är också viktigt. Stärkt krisberedskap ökar motståndskraften vid klimatrelaterade krissituationer som hotar renskötseln. Omvärldsbevakning och inflytande i beslutsprocesser är förutsättningar för att renskötseln ska kunna möta klimatförändringarna.

Tillgång till betesmarker

En ytterligare nyckelfaktor i framgångsrik klimatanpassning är tillgång till användbara marker. Skydd av betesmark är mycket viktigt för renskötselns möjligheter att klara anpassningen till ett förändrat klimat.