Fornlämningar
Klimatförändringarna ger högre temperaturer och fler perioder med torka, högre luftfuktighet och extrema skyfall vilket kan öka påverkan på fornlämningar. För att bevara fornlämningar är det viktigt att arbeta förebyggande.
Fornlämningar är spår efter mänsklig verksamhet. För att något ska räknas som fornlämning ska det ha tillkommit före år 1850 och vara övergivet. Fornlämningar kan vara både ovan och under mark eller i hav och sjöar. Exempel på fornlämningar som många känner till är begravningsplatser, gravfält, hällristningar, runstenar, boplatser och ruiner. Mindre kända är de fornlämningar som inte är lika synliga så som fartygsvrak, sjömärken, broar, vägar, vägmärken och forntida åkrar. Beroende på var fornlämningarna finns, hur de är konstruerade och vilket material de består av, kommer de påverkas på olika sätt av klimatförändringarna.
Vilka klimatrelaterade händelser påverkar sektorn?
Läs mer om klimatrelaterade händelser som påverkar fornlämningar:
Hur påverkas sektorn?
Klimatförändringarna innebär högre temperaturer som kan öka risken för exempelvis skogsbränder, fuktigare luft och mer intensiva regn, vilket kan skada fornlämningarna på olika sätt. Högre luftfuktighet och översvämningar kan orsaka frostsprängningar, ökad korrosion, mögel och röta hos fornlämningarna. De flesta av våra fornlämningar finns i skogen. Under vintern brukar tjälen i skog och mark användas för att underlätta transporter. Med ett mildare klimat och minskad tjäle riskerar fler fornlämningar köras sönder av skogsmaskiner.
Det förändrade klimatet för kanske inte med sig nya typer av skador, men skadorna kan dyka upp i nya områden eller i regioner i Sverige som tidigare inte varit drabbade.
Anpassning till ett förändrat klimat
För att bevara fornlämningarna behövs ett långsiktigt och förebyggande arbete. Att arbeta förebyggande handlar om att ha kunskap om vad som kan hända och var skador kan uppstå. Genom inventering av antalet fornlämningar i ett visst område kan man få bättre överblick över var de finns och genom besiktningar kan man dokumentera i vilket skick de är. Denna kunskap ligger sedan till grund för nya beslut. Inventeringar eller besiktningar kan också vara till hjälp vid utvärdering av åtgärder som har gjorts tidigare.
Det bästa sättet att bevara fornlämningar på är att arbeta förebyggande. Mycket handlar om att se över fornlämningarnas närmiljö. Detta kan göras genom om att exempelvis se över avledningen av vatten, så att fornlämningarna som är känsliga för vatten inte står blött, eller att se till att träd och buskar inte växer sig för stora för nära, så att de riskerar att skada fornlämningarna.
Fornlämningar är oersättliga och ska bevaras så oförändrade som möjligt för framtiden.
Alla åtgärder på en fornlämning eller inom ett fornlämningsområde är tillståndspliktiga. Det är länsstyrelsen som är tillståndsgivande myndighet. Åtgärder inom ett fornlämningsområde eller på en fornlämning behöver utföras av någon med kunskap och utbildning, för att undvika att åtgärderna gör mer skada än nytta.
Relaterade länkar till andra webbplatser
-
Förvaltningen av kulturmiljöer i ett förändrat klimat (Riksantikvarieämbetet)
Länk till annan webbplats.
-
Klimatförändringar och kulturhistoriska träbyggnader - anpassning genom förebyggande underhåll (Länsstyrelsen)
Länk till annan webbplats.
-
Kyrkstäderna i klimateffekternas tid (Länsstyrelsen)
Länk till annan webbplats.
-
Långsamma skadeförlopp – god förvaltning för att förebygga fukt- och andra klimatrelaterade skador i byggnader (Riksantikvarieämbetet)
Länk till annan webbplats.
-
Riksantikvarieämbetets handlingsplan för klimatanpassning: Kulturarv i ett förändrat klimat (Riksantikvarieämbetet)
Länk till annan webbplats.
-
Råd om vård: Kyrkstugor och byggnadsvård (Länsstyrelsen)
Länk till annan webbplats.
-
Sametingets handlingsplan för klimatanpassning: Samiska näringar och samisk kultur (Sametinget)
Länk till annan webbplats.
-
Snötäckets utbredning och varaktighet (SMHI)
Länk till annan webbplats.
Relaterade verktyg och tjänster på andra webbplatser
-
Bebyggelseregistret (Riksantikvarieämbetet)
Bebyggelseregistret, BeBR, är ett nationellt informationssystem med information om det byggda kulturarvet.Länk till annan webbplats.
-
Fornsök (Riksantikvarieämbetet)
Med Fornsök kan du få information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten.Länk till annan webbplats.
-
Framtidsbilder - ett workshopverktyg (SMHI)
Ett workshopverktyg där ni skapar egna framtidsbilder av hur ett klimatanpassat samhälle kan se ut om 50 år. Verktyget vänder sig till dig som arbetar med klimatanpassning i en kommun, myndighet eller organisation – men passar äve...Länk till annan webbplats.
-
Händelsescenario värmebölja (MSB)
Ett verktyg för kommuner, länsstyrelser och andra organisationer. Exempelvis kan scenariot användas för att inkluderaLänk till annan webbplats.
klimatförändringar som en aspekt i risk- och sårbarhetsarbetet eller till övningar av klimatrelaterade risker, e... -
PBL och kulturvärden - webbutbildning (Boverket)
I den här utbildningen får du lära dig om hur kulturvärden hanteras i de olika delarna av plan- och byggprocessen enligt plan- och bygglagen, PBL. Utbildningen riktar sig främst till dig som arbetar som arbetar med PBL-frågor på k...Länk till annan webbplats.
-
Skyfall, snöbrist och blomstrande turistnäring? (Länsstyrelsen)
En klimatrapport visar på utmaningar och möjligheter när klimatet i Gävleborgs län förändras. Rapporten vänder sig i första hand till ungdomar. Som komplement finns en lärarhandledning som tar upp flera frågor och förslag på under...Länk till annan webbplats.
Relaterade exempel
-
AB Göta kanalbolag integrerar klimatanpassningsarbetet i ordinarie verksamhet
AB Göta kanalbolags långsiktiga arbete med klimatanpassning har gett resultat. Bland annat har kanalanläggningen anpassats för att hantera varierande nederbördsmängder. Arbetet är prioriterat och engagemanget finns i hela företage... -
Klimatet och fjällsäkerhet – så rustas lederna
Klimatförändringen är påtaglig i fjällen och kan riskera fjällsäkerheten. Nu rustas det statliga ledsystemet successivt. Förstärkta hängbroar och omdragna sträckningar är några exempel på hur vinter- och sommarleder klimatanpassas... -
Digital utbildning för klimatanpassade fastigheter
Många kyrkor, kyrkogårdar och andra kulturbyggnader är redan idag starkt påverkade av klimatförändringen. Översvämningar, luftfuktighet och frostsprängningar är några av de utmaningar som kyrkor och kulturbyggnader står inför i ta... -
Våtmark, översvämningsskydd och rekreation kombineras i Getinge
Getinge i Halmstads kommun har upprepade gånger drabbats av översvämningar i Suseån. För att skydda samhället, bevara naturvärden och höja livskvalitén hos invånarna har kommunen byggt skyddsvallar och ett kombinerat våtmarks- och... -
Byggnadsminne skyddat mot ras och skred, Höglunda, Värmland
Byggnadsminnet Höglunda herrgård i Värmland riskerade att rasa ner i den intilliggande älven. En varierande grundvattennivå innebär att marken är instabil. Ett riskreducerande arbete har pågått under lång tid i form av anläggande ...
Relaterade nyheter
-
Samhällsutveckling och klimatanpassning på Orust
Orust kommun arbetar aktivt med att på olika sätt klimatanpassa Orust, så att kommunen även i framtiden fortsätter vara en attraktiv plats att bo och verka i. -
Kan turistskatt vara rätt väg för att säkra en hållbar turism?
Under de kommande tre åren ska forskare från åtta europeiska turismforskningsinstitut samverka i ett nytt utvecklingsprojekt för att studera den omdebatterade frågan om turistskatt och liknande avgifter. -
Gällivares första klimatanpassningsplan antagen
Gällivare kommun har antagit sin allra första klimatanpassningsplan, ett betydelsefullt beslut som stärker kommunens beredskap inför ett förändrat klimat.