Förändrad luftfuktighet
Luftfuktighet är mängden vattenånga i atmosfären. Vattenångan ingår i ett kretslopp där vatten avdunstar från hav, sjöar, mark och vegetation och förs upp i luften. Vattenånga är den vanligaste växthusgasen och har stor betydelse för den naturliga växthuseffekten.
När temperaturen stiger kan atmosfären innehålla mer vattenånga, vilket förstärker uppvärmningen. Samtidigt är vattenånga främst en följd av att klimatet blir varmare. Den långsiktiga orsaken till dagens klimatförändring är i stället ökade halter av långlivade växthusgaser, särskilt koldioxid.
Den relativa luftfuktigheten beskriver hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till hur mycket den maximalt kan hålla vid en viss temperatur.
Hur påverkas vi?
För låg fuktighet kan innebära att material torkar ur och för hög luftfuktighet kan leda till mögel eller korrosion. Om elektronik utsätts för torr luft kan det orsaka statisk elektricitet, medan hög luftfuktighet kan leda till kondens med överslag som följd. Om livsmedel förvaras för torrt eller fuktigt kan det torka ut eller mögla. Luftfuktighet spelar också in exempelvis vid halkbildning och isbildning på flygplan, vindkraftverk och master.
Vår hälsa påverkas
När den relativa luftfuktigheten, mängden vattenånga i luften i förhållande till maximal mängd vid rådande temperatur, är hög och vinden är svag upplevs luften som klibbig och kvalmig. Svetten kan då inte avdunsta och i kombination med höga temperaturer kan detta leda till värmeslag.
Om luftfuktigheten är låg kan människan klara av höga temperaturer så länge svettningen förmår kyla kroppen. Det finns dock en risk för uttorkning och därför är det viktigt att tillföra kroppen extra vätska.
Luftfuktighet i framtida klimat
Vattenångan är den viktigaste växthusgasen som har störst effekt på uppvärmningen följt av koldioxid. Koldioxidens ökning beror till största del på mänskliga utsläpp och koldioxiden har en uppehållstid på flera hundra år. Halten av vattenånga ökar generellt med ökande temperatur då luftens förmåga att innehålla vattenånga ökar.
Ett varmare klimat innebär att avdunstningen ökar och att mängden vattenånga (den absoluta fuktigheten) ökar i atmosfären vilket i sin tur ytterligare förstärker växthuseffekten. När mängden vattenånga i atmosfären är större kan också nederbörden bli intensivare. Över torra områden kan den relativa luftfuktigheten däremot komma att minska. Generellt väntas därför ökad relativ luftfuktighet över hav och minskad relativ fuktighet över land i takt med fortsatt global uppvärmning.
Det råder dock osäkerhet om hur stora de regionala förändringarna kan bli.
Relaterade länkar till andra webbplatser
Relaterade dokument på andra webbplatser
-
Luftwebb (SMHI) Länk till annan webbplats.
På SMHIs Luftwebb samlas på uppdrag av Naturvårdsverket tjänster inom luftmiljö. Här hittas tjänster för visualisering och nedladdning av svenska luftmiljödata, som mätdata, regionala spridningsberäkningar och geografiskt fördelad...
-
Nationella emissionsdatabasen (SMHI) Länk till annan webbplats.
Den nationella emissionsdatabasen samlar Sveriges nationella territoriella utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar fördelade till läns- och kommunnivå. Uppgifterna i databasen utgår från Sveriges officiella utsläppsstatistik.
Relaterade exempel
-
Digital utbildning för klimatanpassade fastigheter (SMHI)
Många kyrkor, kyrkogårdar och andra kulturbyggnader är redan idag starkt påverkade av klimatförändringen. Översvämningar, luftfuktighet och frostsprängningar är några av de utmaningar som kyrkor och kulturbyggnader står inför i ta...