Huvudinnehåll

Fastighetsägare

Uppdaterad

Publicerad

Fastighetsägare behöver aktivt jobba med klimatanpassning och själv vidta förebyggande åtgärder för att säkra husen mot exempelvis översvämningar, som kan få stora konsekvenser och som vi redan nu vet blir vanligare.

En fastighetsägare har ett långtgående ansvar och en skyldighet att själv vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom mot översvämning, värme, storm samt ras och skred. I ansvaret ingår även att vid behov återställa hus och tomt.

Fastighetsägaren ansvarar för att fastigheten är väl underhållen och för att hålla sig informerad om risker till följd av ett förändrat klimat och för att genomföra åtgärder inom sitt rådighetsområde.

Den bebyggelse och bebyggelsestruktur som nu finns är utformad efter ett visst klimat. Det framtida klimatet, som successivt blir varmare och mer påverkat av extrem nederbörd, ställer krav på att samhället planeras mer hållbart och flexibelt för att kontinuerligt kunna anpassas till ändrade klimatförhållanden. För att utveckla ett robust samhälle behövs en förebyggande och långsiktig samhällsplanering som syftar till att minska sårbarheter och ta tillvara de möjligheter som ett förändrat klimat ger upphov till.

Risken för översvämning ökar

Risken för översvämning av strandnära bebyggelse till följd av stigande havsnivå kommer successivt att öka. Bebyggelse längs sjöar och vattendrag kan utsättas för ytterligare översvämningsrisk. Detta till följd av att ökade nederbördsmängder och förändrade tidpunkter för snösmältning, vilket förväntas inträffa i stora delar av landet. Det leder i sin tur till att flöden och vattennivåer i vattendrag och sjöar troligtvis kommer att följa andra mönster än tidigare. Utöver att den totala mängden nederbörd förväntas öka i större delen av landet förväntas också frekvensen av intensiva skyfall att öka. Det kan orsaka lokala översvämningsproblem med översvämmade källare och överbelastade VA-ledningar som följd.

Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag, liksom höjda och varierande grundvattennivåer, kan minska markstabiliteten och öka risken för ras, skred och erosion. Mer nederbörd medför även större risk för fukt- och mögelskador, och leder till att det yttre underhållsbehovet av såväl befintliga som nya byggnader kommer att öka.

Värmeböljornas effekter på samhället

Högre medeltemperaturer i Sverige leder till ett minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt till att kylbehovet kommer att öka i bostäder och lokaler. Värmeböljor förväntas bli längre och inträffa oftare i framtiden. Människor i större orter är särskilt utsatta under värmeböljor då bebyggda områden skapar högre temperaturer än sin omgivning genom värmelagring, vilket även kallas den urbana värmeöeffekten. Höga temperaturer under längre tid kan få negativa effekter för människors och djurs hälsa. Små barn, äldre och sjuka människor är särskilt utsatta, vilket gör att temperatursänkande åtgärder i samhällsplaneringen blir ännu viktigare i ett varmare klimat.

Geografiska variationer i Sverige

Effekterna av klimatförändringar, och de risker den byggda miljön kan utsättas för, varierar från söder till norr. Till exempel får stigande havsnivå större betydelse vid fysisk planering i södra och mellersta Sverige i dagsläget eftersom landhöjningen i norra Sverige fortfarande kompenserar för havsnivåhöjningen. På längre sikt kommer havsnivåhöjningen att påverka även norra Sveriges kuster.

Till följd av ändrade snö- och nederbördsmönster kan vårfloden i södra Sverige komma att försvinna helt och ersättas med högre flöden under vintern, medan vårfloden i nordligaste delarna av landet kan komma att öka. Därför är det viktigt att väga in både effekterna av ett förändrat klimat och geografiska förutsättningar för platsen eller området i planeringen.

Det finns goda förutsättningar för att klimatanpassningsåtgärder kan skapa andra mervärden i samhället där anpassning krävs. I ett redan utbyggt område kan till exempel ytan för att hantera stora mängder vatten vid kraftigt regn vara begränsad. En lösning kan vara mångfunktionella ytor, platser som exempelvis är utformade för att tillfälligt kunna hantera stora mängder vatten, men som resten av tiden utnyttjas till annat som fotbollsplaner, parker och lekplatser.

Vegetation är ett viktigt redskap för att hantera klimatrelaterade risker och samtidigt ge andra positiva effekter. Grönska, särskilt lövträd, sänker temperaturen och bidrar med behagligt klimat i en stad samtidigt som det även kan ta hand om vatten vid kraftig nederbörd. En grönare stad ger också ökad biologisk mångfald och blir en mer hälsosam och attraktiv stad att bo i.

Läs mer om hur du kan anpassa din fastighet till ett förändrat klimat på sidan Hur skyddar jag min fastighet

Relaterade länkar till andra webbplatser

Relaterade verktyg och tjänster på andra webbplatser

Relaterade exempel

  • Umeås klimatanpassning – grönt lärande och medborgardialog för en hållbar framtid

    Umeå arbetar strategiskt med att anpassa sig till de utmaningar staden står inför i och med klimatförändringen. Genom att kombinera tekniska och naturbaserade lösningar med medborgardialog skapas robusta lösningar som även är föra...
  • Regnlekplatsen i Göteborg – från regnig utmaning till lekfull förebild

    I snitt regnar det var tredje dag i Göteborg och staden är allmänt känd för sitt ostadiga väder. Det förändrade klimatet leder till ännu mer regn och även fler extrema regn, vilket gör att det behövs nya sätt att ta hand om regnva...
    Lekplats i regn med barn som leker i parken och med vattnet.
  • Digital utbildning för klimatanpassade fastigheter

    Många kyrkor, kyrkogårdar och andra kulturbyggnader är redan idag starkt påverkade av klimatförändringen. Översvämningar, luftfuktighet och frostsprängningar är några av de utmaningar som kyrkor och kulturbyggnader står inför i ta...
    Sandsäckar och pumpar används för att skydda kyrkobyggnad.
  • Bolagets klimatanalys vägleder för investeringsbeslut

    Allt fler organisationer och företag lyfter in klimatfrågor i sitt ordinarie arbete. En start kan vara att analysera hur klimatförändringen påverkar den egna verksamheten och vad som behöver göras för att möta risker och möjlighet...
    Hustak med växtlighet och plats för människor.
  • Så klimatanpassades en park i Malmö

    Malmö drabbades år 2014 av extrem nederbörd som innebar stora skador och ekonomiska förluster, händelser som förväntas inträffa oftare i ändrat klimat. Malmö stad jobbar numera aktivt med klimatfrågorna i både planering och genomf...
    Hyllievångsparken i Malmö. Platsen sedd från söder, med soltrappa och dagvattenstråk i förgrunden.
  • Skyfallsväg i Karlstad

    När en gata i Karlstad skulle förnyas tog kommunen tillfället i akt att klimatanpassa en del av gatan mot översvämningar, genom att bygga om den till en så kallad skyfallsväg. Den v-formade skyfallsvägen leder bort vatten vid skyf...
    Karta över område i Karlstad där en skyfallsväg är markerad.
  • Skyddsvall mot översvämning - kostnad och nytta

    Arbetet med att säkra Arvika för framtida översvämningar med en skyddsvall startade som en respons på översvämningen år 2000, vars direkta samhällsekonomiska kostnader beräknades till drygt 300 miljoner kronor. Översvämningsskydde...
    Översvämningsskydd i Arvika
  • Klossköping översvämmas - pedagogiskt exempel

    Finns det ett roligt och pedagogiskt sätt att förmedla risker i samhället till mindre barn? Klossköping är en modellstad byggd i lego och ska lära barn i åldrarna 6-10 år om översvämningsrisker och stadsplanering. Barnen agerar st...
    Klossköping är en legomodell av en klimatanpassad stad.
  • Öppen dagvattenhantering i Malmöstadsdelen Augustenborg

    I Augustenborg infördes ett öppet dagvattensystem i slutet på 90-talet som åtgärd mot regelbundna källaröversvämningar. Efter införandet har det inte blivit några översvämningar trots kraftiga regn. Åtgärderna var en del av ett om...
    Dagvattendamm på en grönyta i Malmöstadsdelen Augustenborg.

Relaterade nyheter