Algblomning

I ett förändrat klimat med stigande temperaturer och ökad nederbörd kan algblomningar och syrefria bottnar få ännu svårare konsekvenser för ekosystemen än idag. Förutom att ekosystemen förändras leder algblomningar till olika effekter i samhället. Algblomningar minskar attraktiviteten av bad och fiske vid stränder och kustområden och påverkar därmed besöksnäringen negativt. Kostnader för dricksvattenproduktion kan komma att öka i framtiden genom utgifter vid vattenverken för att hitta och rena vattnet från giftiga alger.

Cyanobakterier orsakar algblomning i Östersjön

I Östersjöns brackvatten är det främst två arter av cyanobakterier som blommar under sommaren och bildar ytliga ansamlingar. Cyanobakterier är egentligen inte alger utan bakterier – med algegenskaper. De innehåller pigment och kan utföra fotosyntes precis som alger och växter på land. Tillsammans med alger, stora som små, utgör de grunden för näringskedjan i havet. Övergödning har lätt till allt kraftigare algblomningar i Östersjön.

Algblomningar i Östersjön kan leda till att vi får syrefria bottnar där djurlivet upphör.

Konsekvenser för människor och djur

Cyanobakterieblomningar kan vara giftiga och ha direkta konsekvenser för människor och landlevande djur. Människor kan drabbas av illamående, kräkningar, diarré, feber, hudirritation och ögonbesvär. Barn, särskilt småbarn, får lättare i sig vatten och bör därför hållas ifrån vatten med algblomning eller under uppsikt. Djur som dricker algbemängt vatten kan bli allvarligt sjuka eller dö av förgiftning.

Algblomning i Västerhavet

Cyanobakterier trivs inte i mer marina miljöer som i Kattegatt och Skagerrak. Här sker andra typer av algblomningar, såsom vårblomningen av kiselalger och mindre höstblomningar av dinoflagellater. Algblomningarna kan vara skadliga för människor. Vid större mängder samlas vissa alggifter i musslor som blir oätliga.