Torka
Torka uppkommer när det varit väldigt lite nederbörd under en period. Det kan då bli brist på vatten i naturen och för mänskliga aktiviteter.
Torka är ett naturligt fenomen och uppkommer när det varit väldigt lite nederbörd under en period. Det blir då mindre vatten än vanligt i naturen. Torka kan omfatta lite nederbörd, låg markfuktighet, låga vattenflöden, låga vattennivåer i sjöar och/eller låg grundvattennivå.
Det finns olika typer av torka som förknippas med olika delar av den hydrologiska cykeln:
- Meteorologisk torka förknippas med underskott i nederbörd, vilket ökar risken för hydrologisk torka och markfuktighetstorka.
- Hydrologisk torka associeras med effekterna av meteorologisk torka på ytvatten och grundvatten. Det innebär låga vattennivåer i sjöar, låga flöden i vattendrag, och grundvattennivåer under de normala.
- Marfuktighetstorka förknippas med underskott i markvatten, vilket innebär minskad tillgång till vatten för växter att ta upp. Det är ett tillstånd som påverkas dels av underskott i nederbörd, men även av växternas vattenupptag och avdunstning av vatten.
Podd om torka
Podd: Vattensnack - om torka (SMHI)
När vattnet tog slut Både sommaren 2016 och 2018 drabbades Sverige av torka och vattenbrist. I det här avsnittet av SMHI-podden berättar SMHIs hydrologer hur Sverige påverkades.
Hur påverkas vi?
De olika typerna av torka innebär en påverkan på både samhälle och ekosystem. Dels för ekosystemens funktioner och även för jordbruk, skogsbruk, dricksvattenproduktion, vattenkraft och för industrier med vattenbehov. Både tillgången på vatten och vattenkvaliteten påverkas av torka. Långvarig torka ökar också risken för bränder i skog och mark.
Några kända torra somrar under senare år är 1974-1976, 1992, 2016-2018 och 2022. Vädret under sommaren 2018 var extremt på många sätt med höga temperaturer och nederbördsunderskott. Värmen och bristen på nederbörd gav stora negativa effekter runt om i samhället och i naturen. Jordbruk, skog, djur, natur och människor påverkades.
Vattenförhållanden i framtiden
Antalet dagar med låga flöden beräknas minska i norra Sverige och öka i södra Sverige. Speciellt stor är ökningen i östra Götaland. Ökningen av antalet dagar med lågflöden i sydöstra Sverige beror främst på den ökade avdunstningen.
Norra Sverige har idag lågflöden under vintern. Eftersom framtidens vintrar väntas bli mildare och en större del av nederbörden falla som regn, blir vinterflödena högre. Sommartid kommer avrinningen minska i norra Sverige.
Markfuktigheten kommer generellt att minska under sommarmånaderna i hela landet. Vintertid kommer den dock öka i Sverige norr om Dalälven på grund av att vattnet inte binds i form av snö.
Ett förändrat klimat påverkar även grundvattennivåerna och grundvattnets variationer under året. I norr förväntas högre nivåer under vintern jämfört med idag. I främst sydöstra Sverige kan grundvattnet bli lägre under våren.
Relaterade länkar till andra webbplatser
Relaterade verktyg och tjänster på andra webbplatser
-
Handbok i kommunal krisberedskap, Vattenbrist och torka (MSB)
Handbok i kommunal krisberedskap är framtaget för att vara ett stöd i kommunernas arbete med risk- och sårbarhetsanalys. Detta kapitel handlar om torka. Torka kan bland annat få konsekvenser för djurhållningen, jord- och skogsbruk...
Länk till annan webbplats.
-
Klimatindikator - max-/mintemperatur (SMHI)
Liksom för medeltemperaturen visar även maximitemperaturen och minimitemperaturen en stigande trend. Intressant att notera är att minimitemperaturen i allmänhet har ökat mer än maximitemperaturen. En effekt av en stigande minimite... Länk till annan webbplats.
-
Klimatindikator - solinstrålning (SMHI)
Solinstrålning är den totala mängden solstrålning som träffar jordens markyta direkt och indirekt. Solstrålningen vid markytan har mycket stor betydelse för klimatsystemet, bland annat genom inverkan på lufttemperatur och avdunstn... Länk till annan webbplats.
-
Klimatindikator - temperatur (SMHI)
Klimatet blir allt varmare. Sedan 1988 har alla år utom två varit varmare eller mycket varmare än genomsnittet för 1961 – 1990. Uppvärmningen beror på ökade utsläpp av växthusgaser. Hur stor uppvärmningen blir, beror på hur mycket... Länk till annan webbplats.
-
Klimatindikator - vattenflöde (SMHI)
Klimatindikatorn vattenflöde visar hur medelflöde, högflöde och period med lågflöde har förändrats i oreglerade vattendrag sedan 1910-talet. Höga vattenflöden kan orsaka översvämningar och låga flöden kan leda till vattenbrist. De... Länk till annan webbplats.
-
Klimatindikator - värme (SMHI)
Perioder med hög värme kan ha allvarliga negativa effekter på människors hälsa. Värme kan även orsaka torka, vilket ökar risken för bränder, försämrad växtlighet och vattenbrist. Klimatindikatorn värme består av olika parametrar s... Länk till annan webbplats.
-
Klimatscenariotjänst (SMHI)
Klimatscenarierna presenteras på kartor, i diagram och som nedladdningsbara data. Genom att klicka sig fram kan man välja geografiskt område, scenario, årstid och klimatvariabel. Förklarande information om resultaten och hur de ar... Länk till annan webbplats.
-
PreventionWeb (UN Office for Disaster Risk Reduction )
Databas där publikationer och dokument kan sökas utifrån tema, olyckstyp, land och organisation. Länk till annan webbplats.
-
SCID regionala klimatscenarier (SMHI)
Högupplösta data för meteorologi och hydrologi i nutida och framtida klimat. Databasen SCID innehåller nedskalad information från regionala klimatscenarier. Länk till annan webbplats.
Relaterade exempel
-
Cirkulerat vatten minskar vattenbrist – plattform framme för återanvänt avloppsvatten
Delar av landet har redan idag stor vattenbrist, en risk som ökar i ett varmare klimat. Skånska Simrishamn har kommit långt för att spara dyrbart grundvatten. Istället för utsläpp till havet kan nu renat avloppsvatten återanvändas...
-
Naturnära skogsbruk i Tiveden - en klimatanpassad förvaltningsfilosofi
Skogsbruket står inför utmaningar till följd av klimatförändringar, där växtgeografiska zoner förflyttas vilket försvagar motståndskraften i skogen. Skogsbruket i Tiveden är ett exempel på en förvaltningsfilosofi som ger förutsätt...
Relaterade nyheter
-
Stormskador blir vanligare i Västerbotten – träd blåser ner på villor: ”Måste tänka om”
Allt fler villor i Västerbotten har drabbats av stormskador de senaste åren. Värst drabbat är Malå. Nu vill försäkringsbolaget att vi ska fundera över hur och var vi bygger hus. -
Skogsstyrelsen: långt kvar till en klimatanpassad skog
Det krävs mer insatser för att klimatanpassa skogen och skogsbruket i Sverige. Det visar den första fördjupade uppföljningen som Skogsstyrelsen har gjort. Av de 12 delmål som sattes upp för fem år sedan, är det fyra som helt eller... -
Mer regn och mer torka – skördarna minskar av förändrat väder
Hans-Ola Olssons åker står numera under vatten i flera månader varje vinter. Både forskare vid SLU och lantbrukare ser en tydlig trend av ihållande regnperioder – och det slår mot vår matförsörjning.– Det är mer extremt än det var...