Vattenlevande arter
Klimatförändringarna påverkar arter som lever i vatten, både i våra hav och i sjöar och vattendrag. Kunskapen om hur arterna påverkas är bristfällig, men ett förändrat klimat påverkar såväl vattentemperatur, isförhållanden som näringstillgång, och kan leda till ökad brunifiering av sjöar och vattendrag.
Hur påverkas vi?
Sjöar och vattendrag
Högre vattentemperatur kan ha negativ påverkan på såväl sötvattens- som saltvattensarter. Till exempel kan arter som behöver kallare vatten riskera att försvinna när temperaturen stiger. Ett exempel är rödingen, som kan leva i rinnande vatten så väl som i sjöar, vars utbredning förväntas minska kraftigt framöver. Andra arter, som gädda, abborre och gös, kan däremot gynnas av klimatförändringarna då de trivs i varmare vatten.
Bruna, eller ”brunifierade” sjöar och vattendrag, innehåller högre halter av löst organiska kol och järn, vilket gör vattenmiljön mörkare. Detta kan missgynna fiskproduktionen. Arter som lever i och kring vattendrag kan också påverkas av höga vattenflöden, ras och skred men även av sommartorka, som kan göra att vattendragen helt torkar ut.
Marina miljöer
Östersjön är med sitt bräckta vatten och temperaturberoende arter en särskilt känslig miljö där klimatförändringens effekter bedöms påverka förutsättningarna för akvatiska och särskilt marina arter. Bland annat väntas klimatförändringen leda till ökade vattentemperaturer och minskad isutbredning, vilket missgynnar kallvattensarter och arten vikaresäl, som är beroende av havsis för sin fortplantning.
Vidare väntas en ökad årsnederbörd leda till ett större utflöde av sötvatten i Östersjön med minskad salthalt och ökad belastning av närsalter som följd. Vid förhöjd ytvattentemperatur ökar också risken för algblomning vilket kan förvärra nuvarande situation i Östersjön ytterligare.
Stigande havsnivåer kan på längre sikt leda till att till att kustnära ekosystem och naturtyper riskerar att försvinna permanent. Detta gäller särskilt de södra delarna av Sverige, där havsnivåhöjningen inte kompenseras av landhöjningen. Havsstrandängarna är särskilt utsatta, och arterna här kan få svårt att hitta nya ställen att sprida sig till om deras ursprungliga livsmiljö läggs under vatten.
Försurning, förorsakad av högre halter av koldioxid i atmosfären, kan också påverka den biologiska mångfalden i havet.
En ytterligare risk är utbredningen av invasiva främmande arter som snabbt kan invadera nya kustområden när vattnet blir varmare. Ett exempel är stillahavsostron som etablerat sig i grunda vatten på västkusten. Arten kan förekomma i stora mängder och konkurrerar om både plats och föda med inhemska arter, så som blåmusslan.
Relaterade länkar till andra webbplatser
-
Regler om invasiva främmande arter (Naturvårdsverket)
Länk till annan webbplats.
-
Vattenlevande djur i ett förändrat klimat (SVA)
Länk till annan webbplats.
-
Invasiva främmande arter (Länsstyrelsen)
Länk till annan webbplats.
-
Klimatanpassning (Naturvårdsverket)
Länk till annan webbplats.
-
Östersjöns havsmiljö i ett förändrat klimat (SMHI)
Länk till annan webbplats.
-
Naturvårdsverkets handlingsplan för klimatanpassning: Robust miljöarbete i ett förändrat klimat (Naturvårdsverket)
Länk till annan webbplats.
-
Klimatförändringar och biologisk mångfald (SMHI)
Länk till annan webbplats.
Relaterade verktyg och tjänster på andra webbplatser
-
Klimatindikator - marina värmeböljor (SMHI)
Marina värmeböljor är extremhändelser som innebär att havstemperaturen stiger betydligt över det normala för en viss plats och tid under en längre period. Dessa temperaturtoppar som hotar ekosystem och biologisk mångfald i havet, ...Länk till annan webbplats.
-
VISS Vatteninformationssystem (Länsstyrelsen)
VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs och vattenmyndigheten. VISS förvaltas idag av Länsstyrelsen i Jönköping.Länk till annan webbplats.
-
Verktyg – invasiva arter (Naturvårdsverket)
Stöd och verktyg för att underlätta för dig som arbetar med att bekämpa och hindra spridning av invasiva främmande arter.Länk till annan webbplats.
-
Stöd för dig som arbetar med invasiva främmande arter (HaV)
Samlat stöd på Havs- och vattenmyndighetens webbplats. För den som arbetar med att förebygga och begränsa spridningen av invasiva främmande arter.Länk till annan webbplats.
-
Marina miljöövervakningsdata (SMHI)
Data inom oceanografi och marinbiologi, t.ex. havsmiljödata och biologiska havsmiljödata. Används inom vetenskapliga studier, miljöstatusklassning, internationell rapportering m.m. Havs- och vattenmyndigheten äger uppdraget.Länk till annan webbplats.
-
Vattenstatus (Vattenmyndigheterna)
Information om vattenstatus för alla vattenförekomster, sjöar, vattendrag, kust och grundvatten som omfattas av miljökvalitetsnormer.Länk till annan webbplats.
-
Geodataportalen (Lantmäteriet)
Ingång till geodata och tjänster tillgängliga för part ingående i geodatasamverkan (datadelningsmodell för aktörer med myndighetsuppgifter). Portalen ger möjlighet att söka, hitta och titta på geodata från olika källor, den visar ...Länk till annan webbplats.
-
Salta strandängar, befintliga och framtida möjliga (Länsstyrelsen)
GIS-analys har gjorts över var potentiella framtida salta strandängar kan komma att ligga. Även befintliga salta strandängar (Natura 2000-habitat 1330) visas. Analysen utgår ifrån dagens strandlinje och med hjälp av nationella höj...Länk till annan webbplats.
Relaterade exempel
-
Handlingsplan som stöd för klimatanpassning – så gjorde Skogsstyrelsen
Att rusta sin verksamhet för ett klimat i förändring kan förebygga skador, minska kostnader och hjälpa till att ta vara på nya möjligheter. Men klimatanpassning är en ständigt pågående process och beslut måste ofta fattas i mycket...
Relaterade nyheter
-
Skogsstyrelsen: långt kvar till en klimatanpassad skog
Det krävs mer insatser för att klimatanpassa skogen och skogsbruket i Sverige. Det visar den första fördjupade uppföljningen som Skogsstyrelsen har gjort. Av de 12 delmål som sattes upp för fem år sedan, är det fyra som helt eller... -
Uppdatering av SMHIs Klimatscenariotjänst – klimateffekterna på svensk hydrologi blir tydligare
SMHIs klimatscenariotjänst har uppdaterats, med betydande nyheter inom den hydrologiska delen. Ett nytt scenario utan regleringar av svenska vattendrag har lagts till, vilket underlättar analysen av klimatförändringarnas faktiska ... -
Mardrömsbeskedet – kannibalmasken har överlevt vintern i Skåne
Den invasiva och köttätande plattmasken som först upptäcktes i planteringar i centrala Malmö i mitten av november lever än. Förhoppningen att masken inte skulle överleva den svenska vintern har kommit på skam. Med varmare väder oc...