Kulturbyggnader

Läs mer om klimatrelaterade händelser som påverkar kulturbyggnader:

Nollgenomgångar

Förändrad luftfuktighet

Torka

Förändrad nederbörd

Värmebölja

Förändrade vattennivåer

Brand

Ras och skred

Slamströmmar

Översvämningar, högre luftfuktighet, torka och brand är exelmpel på hot mot kulturmiljöer. De skador som uppkommer är i sig inte nya. Det kan exempelvis handla om sättningsskador, mögel, skadedjur, frostsprängningar eller igenväxande landskap. Däremot kan skadorna dyka upp på nya platser.

Vissa av riskerna med ett förändrat klimat är snabba och lätta att lägga märke till, som översvämningar, ras och skred. Men de kan också vara långsamma och svårare att upptäcka innan de gått långt, så som röta och skadedjur. För att upptäcka de långsamma effekterna av klimatförändringarna på kulturmiljöer behövs regelbundna besiktningar.

Många av riskerna för kulturarvet känner vi till redan i dag. Med klimatförändringarna kan skador komma att bli vanligare. Förebyggande arbete blir därmed ännu viktigare. Att arbeta förebyggande sparar dessutom oftast pengar jämfört med att åtgärda stora och plötsliga skador.

Klimatanpassning av kulturarvet innebär åtgärder för att undvika eller mildra skador till följd av ett förändrat klimat. Vid ett förändrat klimat förväntas det bli både varmare och fuktigare i Sverige vilket leder till att de flesta material bryts ner fortare.

En byggnad eller anläggning som är väl underhållen har större chans att klara påfrestningar. Om tak är hela, hängrännor är rensade, dräneringen är bra, och inga träd växer alltför nära en byggnad kan effekten av ett skyfall eller storm bli mycket mindre. Regelbunden besiktning och underhåll av fastigheter blir därför ännu viktigare.

I Sverige finns det många olika typer av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar. Hur dessa underhålls bäst varierar, men det gäller att identifiera vilka värden det är som ska bevaras och arbeta utifrån dem. För att inte göra mer skada än nytta vid underhåll och klimatanpassningsåtgärder behövs kulturhistorisk kännedom kring traditionella material och byggnadssätt.

Ibland behöver fastigheter energieffektiviseras vilket kan påverka kulturhistoriskt värdefulla byggnader eller anläggningar. Det finns då utarbetade metoder för att spara energi utan att riskera att kulturhistoriska värden går förlorade.

Kulturarvet är en resurs för att hämta kunskap från historien, tidigare generationer har många erfarenheter att ta vara på även vid klimatanpassning. Exempelvis har vissa delar av kommuner inte bebyggts då det finns erfarenheter av att platsen översvämmas ibland. Äldre grödor är också ett exempel då dessa ofta är mer tåliga och inte är lika beroende av bevattning och bekämpningsmedel.