Förändrat växt- och djurliv

Vegetationsperioden i Sverige som helhet är idag omkring tre veckor längre än den var i början av 1900-talet. I Götaland rör sig förlängningen om cirka fem veckor och i norra Norrland om cirka två veckor. Detta beror på att klimatet blivit varmare.

Vegetationsperioden förväntas bli längre i framtiden. I slutet av seklet kan vegetationsperioden vara 30–100 dagar längre än under perioden 1961–1990, beroende på hur stor den globala uppvärmningen blir. Förändringen beräknas vara större i södra Sverige och mindre i norra Sverige.

Samtidigt är det inte alla arter som flyttar även fast möjligheten finns. Detta beror på att också rörliga djurarter som fåglar och fjärilar, precis som alla arter, är beroende av sina invanda livsmiljöer och biotoper och inte kan klara sig utan omgivande ekosystem som de är en del av.

Fragmentering hotar många arter

Redan existerande hot mot biologisk mångfald så som intensiv markanvändning, exploatering som skapar vandringshinder för arter eller fragmentering av livsmiljöer riskerar att förvärras av klimatförändringen.

Ett tydligt exempel är de växt- och djurarter som är beroende av praktiskt taget orörd skogsmiljö. I större delen av Sverige lever dessa arter isolerade i ett begränsat antal gammelskogsreservat. Reservaten fungerar som ”öar” i ett ”hav” av brukad skog och jordbruksmark. Många arter har mycket små möjligheter att röra sig mellan dessa öar i takt med klimatzonernas förflyttning norrut.

Arter i fjällområdena är särskilt känsliga för ett förändrat klimat

Många arter i fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna, eftersom de trängs undan till allt mindre fragment av fjällmiljö och inte kan spridas längre norrut när klimatet blir varmare. Kalfjällsområdena i Sverige förväntas minska kraftigt i utbredning när trädgränsen höjs, vilket gör fjällvärldens höghöjdsbiotoper särskilt utsatta. Många av de unika naturtyper och arter som kännetecknar fjällvärlden riskerar därför att konkurreras ut i brist på spridningsområden.

Förändrad sammansättning av ekosystemen

I ett förändrat klimat påverkas växters och djurs reproduktion och spridningsförmåga. Även populationers storlek och förekomsten av skadeorganismer förändras. En del arter kan försvinna medan nya arter ges utrymme att etablera sig.

Det kan därför bli problematiskt för ekosystem att behålla sin nuvarande sammansättning av arter. Detta beror på att de olika arter som ekosystemen består av har olika möjligheter att sprida sig och att olika växt- och djurarter har varierande möjligheter att uthärda ett förändrat klimat. Arters utbredning är dock inte enbart beroende av klimat utan påverkas av ett komplext samspel mellan olika påverkansfaktorer som markanvändning och konkurrensförhållanden.

Ett varmare klimat kan gynna vissa arter

Ett varmare klimat med mildare vintrar kan också gynna vissa arter och deras utbredning. Bland annat bedöms klövviltstammarna gynnas men också vissa groddjur, kräldjur, insekter och fladdermöss. Gynnsamma förutsättningar för vissa arter kan emellertid skapa problem genom exempelvis ökade skadeangrepp på skog och grödor.

Främmande arter får ökade möjligheter till spridning

Invasiva främmande arter som är anpassade till ett varmare klimat och som hittills har haft begränsad utbredning i landet kan börja sprida sig när temperaturen stiger. Det gäller exempelvis nya typer av skadeorganismer och smittbärare samt ökad självspridning av främmande trädslag.