Vård och omsorg

Läs mer om klimatrelaterade händelser som påverkar vård och omsorg:

Värmebölja

Spridning av föroreningar

Förändrat växt- och djurliv

Översvämning

Algblomning

Förändrad nederbörd

Torka

Förändrad luftfuktighet

Nollgenomgångar

Extremväder så som värmeböljor och skyfall samt väderrelaterade naturolyckor kan komma att försvåra för livsviktiga samhällsfunktioner inom vård och omsorg som till exempel ambulansframkomst och tillgång till vatten och el. Sjukhusbyggnaderna är komplexa och installationstäta byggnader som behöver vara robusta för att klara en ökad risk för extremt väder. Klimatförändringarna medför därtill ett förändrat sjukdomspanorama med till exempel ökad risk för epidemiska utbrott.

Ökad risk för skador och sjukdomar

Klimatförändringarna kan påverka människors hälsa direkt som en följd av extremväder. Extrema händelser, som värmeböljor, bränder och översvämningar kan orsaka allt ifrån dödsfall och skador till försämring av kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa. Förutom att varmare somrar orsakar fler värmerelaterade dödsfall, kan dödsfall orsakade av kullfallna träd, ras, brand och drunkning i samband med skyfall och översvämning bli vanligare.

Klimateffekterna kan också vara indirekta genom att de påverkar ekosystem, ekonomier och sociala strukturer. Det varmare klimatet kan leda till en ökad utbredning av vissa smittsamma sjukdomar och spridning av nya. Till exempel genom att värddjur och vektorer blir vanligare och breder ut sig när klimatet ändras. Större antal vektorer ger en högre risk för spridning av vektorburna sjukdomar. Högre temperaturer gynnar också tillväxten av bakterier i livsmedel, dricksvatten och badvatten. Kraftigare och ändrade nederbördsmönster kan leda till att avloppsvatten bräddas och orsaka läckage från förorenad mark.

Höga temperaturer och sårbara grupper

Sverige är extra utsatt för värmeböljor då befolkningen inte är van vid extremt höga temperaturer. De besvär som är kopplade till höga temperaturer är bland annat påfrestningar på hjärtat och att kroppens salt- och vätskenivåer rubbas genom svettningar. De akuta symtomen på värmestress varierar och inkluderar relativt milda symtom såsom uttorkning och nedsatt allmäntillstånd, till mer allvarliga som värmeslag, stroke, hjärtinfarkt och lungbesvär. Värmeböljor kan också ge indirekta hälsoeffekter, till exempel genom en ökad förekomst av marknära ozon i städer. Forskning under senare år har även påvisat att människors mentala hälsa påverkas i form av en ökning av till exempel depression, ångest och sömnsvårigheter under värmeböljor.

Vissa grupper i samhället är mer sårbara under värmeböljor vilket kan bero på fysiologi men även på geografiska och socioekonomiska faktorer. Riskgrupperna består av bland annat äldre personer, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt de som är kroniskt och psykiskt sjuka. Mest utsatta är de äldre. Under den varma sommaren 2018 var det också i den gruppen som dödsfallen ökade mest.

Luftkvaliteten påverkas

Ett varmare och fuktigare klimat kan öka förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Klimatförändringarna förändrar även luftföroreningars tillkomst och spridningsmönster i både inomhus- och utomhusmiljöer. Klimatförändringar kan även innebära en ökning av luftfuktigheten och vatteninträngningen i byggnader med fukt- och mögelskador som följd. Andra faktorer som också påverkar luftkvaliteten är torka och skogsbränder, som båda väntas öka i ett varmare klimat. Dessa förändringar i luftkvalitet kan få hälsokonsekvenser såsom luftvägsbesvär, lungcancer, hjärt- och kärlsjukdom samt förvärra allergier.

Ändrade förutsättningar vintertid

Ändrade risker för trafikolyckor och halkolyckor kan relateras till hälsa och klimat. Det är dock svårt att bedöma i vilken riktning ett förändrat klimat kommer att påverka dessa olycksrisker. I norr stiger medeltemperaturen snabbare, vilket kan leda till fler nollgenomgångar med mer halka och sämre vinterväglag som följd. I södra Sverige väntas kortare period med snö och is.

Klimatförändringarna kommer i norra och centrala delarna av landet att kunna ge allt mörkare vintrar genom att det blir kortare perioder med kvarliggande snö. Detta kan skapa en ökad risk för nedstämdhet och depression.

Med stigande medeltemperatur i Sverige kan även köldrelaterade hälsoproblem minska under vintern.

Transnationella klimatrisker

Hälsorisker i Sverige påverkas även av klimatförändring i andra länder. Det rör sig till exempel om effekter på handel, människors rörelsemönster och politisk säkerhet. Klimatförändringar i andra länder kan komma att påverka Sveriges tillgång på till exempel importerade livsmedel, läkemedel och vaccin. Läkemedel och sjukvårdsutrustning är ett exempel på ett kritiskt beroende såväl inom vård- och omsorgsverksamhet för människor som inom djurens hälso- och sjukvård.

Ett varmare klimat leder till fler och kraftigare skyfall, vilket kan ge fler översvämningar. Viktiga transportleder bör därför anpassas så att ambulanser och brandbilar inte hindras under akuta utryckningar. Klimatanpassning av både sjukhusen och infrastrukturen kring dem är därför en viktig del i samhällsplaneringen.

Det är därmed också viktigt att samhällsviktiga verksamheter har en beredskap för att kunna upprätthålla verksamheten när olika störningar i infrastruktur väl uppstår till följd av klimatförändringen. Andra konsekvenser som kan uppstå kan vara att personal som behövs inte kommer fram till verksamheten på grund av översvämningar, svårigheter att utföra insatser på grund av personalbortfall, brist i leveranser av varor så som läkemedel och förbrukningsmaterial.

Ett sätt att möta klimatförändringarna inom vården är att ta fram handlingsplaner. Värmeböljor kan få stor negativ effekt för vårdtagare, och därför finns ofta specifika handlingsplaner för när värmeböljan slår till. Ändrad kost, mindre tid i solen, mer vätska och mindre fysisk ansträngning är exempel på vad en sådan handlingsplan kan uppmana till.