Exempel på klimatanpassning

Arbetet med att säkra Arvika för framtida översvämningar med en skyddsvall startade som en respons på översvämningen år 2000, vars direkta samhällsekonomiska kostnader beräknades till drygt 300 miljoner kronor. Skyddsvallen beräknas vara klar år 2018. Exemplet visar stor nytta för många genom minskad översvämningsrisk för Arvika tätort, med cirka 14 000 invånare. Arbetet kom att omfatta en utdragen rättsprocess.

Risken för översvämningar i samband med skyfall är stor på flera platser i Växjö. Kommunen har därför anlagt så kallade utjämningsmagasin för att tillfälligt lagra vatten som inte kan tas om hand av befintliga ledningssystem. Fotbollsmagasinet används normalt som fotbollsplan och hade en beräknad anläggningskostnad på en dryg miljon kronor. Nyttorna bedöms som stora för ett tiotal bostadshus, men tillför också en rad andra mervärden.

Ett ultrafilter har installerats vid ett av Göteborgs vattenverk i syfte att förbättra reningskapaciteten och även utöka produktionskapaciteten. Den slutliga kostnaden var cirka 400 miljoner kronor medan nyttan har beräknats till drygt 2,5 miljarder kronor för perioden 2009-2057. Åtgärden berör omkring en halv miljon personer och delfinansieras med gröna obligationer.

Efter en kraftig storm i Örnsköldsvik togs beslut om att restaurera det skadade färjelägret och dimensionera det för att undvika ras och skred i framtiden. Kostnaderna uppgick till 19 miljoner kronor och nyttorna bedöms som stora, eftersom åtgärderna säkerställer skärgårdstrafiken för boende och turism.

Varför är det viktigt att arbeta med klimatanpassning? Är nyttan större än kostnaden? Här beskrivs olika typer av kostnader och nyttor från exempel på klimatanpassningsarbete i Sverige. I exemplen förklaras även hur olika åtgärder har finansierats.

I Skåne driver Bromölla kommun ett gemensamt vattenförsörjningsprojekt med grannen och blekingekommunen Olofström. Syftet är säkra tillgången till reservvatten från Olofström i händelse av vattenbrist, exempelvis vid längre torrperioder i framtiden. Samtidigt får Olofström genom projektet tillgång till både renare och säkrare vattenförsörjning från Bromölla.

Järfälla kommun nordväst om Stockholm har en lång tradition att planera för god park- och naturstruktur. Grönområdena stärker kommunens ekosystemtjänster, bidrar till minskad översvämningsrisk, samt bevarar vattenkvalitet, biologisk mångfald och sociala mervärden. Vattnet ses som en viktig resurs inom befintlig grönstruktur och vid planering.

I Skåne strävar länsstyrelsen efter att göra alla vattendomar tidsbegränsade oavsett om de gäller för jordbruksbevattning eller industriella ändamål. Syftet är att skapa en hållbar vattenanvändning i ett förändrat klimat.

Värmeböljor är inte bara farligt för oss människor utan även för våra djur. Både nötkreatur, grisar och fjäderfän påverkas av höga temperaturer. För att klara extremväder i framtiden behövs stallbyggnader som kan stå emot både värme och extrem nederbörd. På Hanåsa gård har satsningar på ventilation och isolering av stallet minskat risken för värmestress hos korna.

I den mobila Geodomen hålls klimatvisningar som ger möjlighet för besökarna att interagera med en klimatexpert från SMHI. Visningarna syftar till att öka engagemanget och höja kunskapen om klimatförändringarnas orsaker och dess effekter globalt och lokalt.