Exempel på klimatanpassning

Problem med vattentillgång under flera somrar ledde till att sex markägare på Gotland samverkar kring ett vattenprojekt. Utgrävning av diken och våtmarker innebär att vattnet samlas bättre och utflödet till Östersjön fördröjs.

Som en del i strategin för att hantera de ökande problemen med tillgång på dricksvatten har ett bräckvattenverk byggts i Herrvik på östra Gotland. Anläggningen togs i drift sommaren 2016 och producerar 20 kubikmeter dricksvatten per timme.

Kalmarregionen har redan idag problem med vattenbrist under sommartid, något som kan förvärras i ett framtida klimat. För att säkra vattentillgången ökade Kalmar Vatten takten på förnyelsen av ledningsnätet vilket bland annat minskade läckaget. Finansiering skedde genom en successiv höjning av VA-taxan för abonnenterna.

När en gata i Karlstad skulle förnyas tog kommunen tillfället i akt att klimatanpassa en del av gatan mot översvämningar, genom att bygga om den till en så kallad skyfallsväg. Den v-formade skyfallsvägen leder bort vatten vid skyfall för att förhindra att fastigheter utmed gatan blir översvämmade. Tack vare skyfallsvägen är nu översvämningsrisken mycket lägre. 

I ett varmare klimat är det viktigt med tillgång till svalka och vätska för människor och djur för att förhindra negativa hälsoeffekter. På Drottningtorget i Trollhättan installerade Trollhättan Energi i juli 2014 en dricksvattenpost där medborgarna och deras husdjur under varma dagar kan släcka sin törst.

Länsstyrelsen i Västra Götalands län arbetar för att klimatanpassa skydd och skötsel av naturområden. En mall med förslag på klimatanpassade åtgärder vid skötsel av naturreservat har tagits fram. Länets salta strandängar har analyserats i relation till stigande havsnivå och behovet av att möjliggöra förflyttningar inåt land. Länsstyrelsen informerar också om invasiva arter och håller kurser om hur skyddsvärda träd kan begränsa klimatpåverkan.

Flera städer arbetar aktivt för att öka grönstrukturen och minska andelen hårdgjorda ytor i stadsrummet. I städer med spårväg finns möjligheten att anlägga gräs kring spårvagnsrälsen. Det görs för att skapa mer grönyta i stadsmiljön och är inte primärt en klimatanpassningsåtgärd. Grässpår skapar dock ett svalare mikroklimat och ett litet fördröjningsmagasin för regn.

Klimatförändringen väntas, i Sverige, leda till ökade mängder dagvatten att hantera i stadsmiljö. I många städer sker också en förtätning med fler byggnader och hårdgjorda ytor. Samtidigt minskar då andelen grönytor med goda infiltrationsmöjligheter. Dagvattennäten är på flera ställen otillräckliga för att ta emot utökade mängder vatten. Intresset för olika fördröjningslösningar har därför ökat. Här är ett exempel från Norrköping.

För att minska riskerna för ras och skred i ett område i Sollefteå har kommunen satsat på att förstärka slänter. Här skyddas bostadshus, en skola och ett hotell. Kostnaderna uppgår till en miljon kronor och nyttan bedöms som stor för tjugotalet fastigheter.

Arbetet med att säkra Arvika för framtida översvämningar med en skyddsvall startade som en respons på översvämningen år 2000, vars direkta samhällsekonomiska kostnader beräknades till drygt 300 miljoner kronor. Skyddsvallen beräknas vara klar år 2018. Exemplet visar stor nytta för många genom minskad översvämningsrisk för Arvika tätort, med cirka 14 000 invånare. Arbetet kom att omfatta en utdragen rättsprocess.