Fler antal mögelangrepp har observerats i de sydsvenska byggnaderna och kyrkorna än tidigare. Orsakerna tros vara en kombination av byggnadstekniska orsaker, minskat nyttjande, förändrad uppvärmning och ett förändrat uteklimat. Fukten är inget hot mot byggnaden i sig utan det är mögeltillväxtens inverkan på inneklimatet som är en fara för inventarier och människors hälsa. I Mästerby kyrka på Gotland upptäcktes mögelproblem när mögelpåväxt syntes och lukten kunde kännas.
Luftfuktighet, temperatur och mögelproblem
Ett förändrat klimat med varmare och fuktigare utomhusklimat medför att risken för fuktskador och mögeltillväxt ökar. En ökad nederbörd och en högre temperatur leder till att mer vatten avdunstar och att luften innehåller mer vattenånga.
Mögeltillväxt beror på en kombination av temperatur och relativ luftfuktighet. Relativ luftfuktighet är andelen vattenånga luften innehåller vid en viss temperatur i förhållande till den maximala mängden vattenånga luften kan innehålla vid samma temperatur. Ju kallare det är, desto högre relativ luftfuktighet kan man ha utan att det blir problem. Det är när varm luft, innehållande vattenånga, kommer in i svalare byggnader där luften kyls av och lufttemperaturen sjunker som vattenångan kondenserar inne i byggnaderna.
Under den svenska sommaren kan utomhusluften innehålla mer fukt än vad inomhusluften i en svalare kyrka kan. När varmare luft blåser in i kyrkan kondenseras vattenångan och det blir perfekta förhållanden för mögel. Under sommarperioden har kyrkorna flest besökare och ofta står dörrarna öppna. Detta gör att varm sommarluft strömmar in i den svala kyrkan.
På kyrkovindar kan det bli problem under vinterhalvåret. Då stiger den varma fuktiga luften och kyls av högre upp i byggnaden. Mögel i kyrkor förekommer oftast både i kyrkorum och anslutande utrymmen som krypgrund och vindsutrymme. För att motverka uppkomst av mögel kan man värma, avfukta eller ventilera byggnader.
Fuktproblem i Mästerby kyrka
I Mästerby kyrka på Gotland upptäcktes problem med mögel när mögeltillväxt var synlig på en av innerväggarna i kyrkan. Mätningar av inneklimatet i kyrkan pågick under ett år. Efter analysen konstaterades att mögelrisken var som störst under perioden juli till september.
Lösningen
En fristående luftavfuktare placerades längst bak i kyrkan. Den styrs av den relativa luftfuktigheten i kyrkan och när den stiger sätts luftavfuktaren igång.
En luftavfuktare kyler av luften och vattenångan i luften kondenserar i en vattenbehållare. Under sommarhalvåret har nya rutiner införts och dörren till kyrkan står inte längre öppen. Efter två år av mätningar av luftfuktighet- och temperaturvariationer har det konstaterats att luftavfuktaren och de nya rutinerna har haft avsedd effekt. Inneklimatet har över lag förbättrats i kyrkan vilket framgår av mätningar, samt iakttagelser från personal och besökare. Införandet av avfuktare har gjorts i samråd med alla berörda parter inklusive de antikvariska myndigheterna.
Vid förrättningar stängs avfuktaren av och flyttas undan för att inte påverka upplevelsen av kyrkorummet visuellt och ljudmässigt.
Effekter
+ Förbättring av inneklimatet
+ Minskar risken för mögelpåväxt
- Energikrävande
- Påverkar kyrkorummet visuellt och ljudmässigt
Finansiering
Avfuktaren kostade 6000 kronor vilket församlingen stod för och energikostnaden ligger på 1000-3000 kronor per år. Detta är istället för en mögelsanering. Avfuktaren kräver viss tillsyn och vattenbehållaren behöver tömmas regelbundet.
Utmaningar och erfarenhet
Den stora utmaningen var att få alla inblandade att inse att problemet inte försvinner av sig själv utan att det krävs åtgärder. I andra stift har man valt att stänga kyrkor med mögelangrepp på grund av hälsorisken.
Samarbetet har fungerat bra mellan berörda aktörer i projektet. Inblandade har varit pastoraten i Visby stift, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Länsstyrelsen som antikvarisk myndighet, en energikonsult och Uppsala universitet har bistått med tekniskt underlag.
Liknande försök i andra kyrkor har utförts och allt eftersom fler försök utförs tar man med sig erfarenheter därifrån. I några kyrkor hade man valt för små avfuktare och fick därmed inte avsedd effekt. Tidigare försök har också gjorts med skyddsvärme, alltså uppvärmning av kyrkan, för att sänka den relativa fuktigheten. Det medför dels en högre energiförbrukning än avfuktning, dels komfortproblem då inomhustemperaturen i kyrkan varit hög under sommaren.
Avfuktning är en relativt säker metod och jämfört med uppvärmning och mögelsanering är det en energisnål och billig lösning. Målet är att kontrollera luftfuktigheten i kyrkan på ett energisnålt sätt och på så sätt minska risken för mikrobiell påväxt.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.