Värmeböljor ökar dödsfallen sommartid
Under sommaren orsakar extremt höga temperaturer och hög luftfuktighet fler dödsfall. I takt med att värmeböljorna blir både fler och kraftigare utsätts riskgrupperna för större fara. Riskgrupperna är bland andra äldre personer, personer med funktionsnedsättning, små barn och gravida samt personer med hjärtproblem.
Ökad risk för skador och sjukdomar
Klimatförändringarna kan ge direkta effekter på människors hälsa som en följd av extremväder. Förutom att varmare somrar orsakar fler värmerelaterade dödsfall, kan dödsfall orsakade av kullfallna träd, ras, brand och drunkning i samband med skyfall och översvämning bli vanligare.
Klimateffekterna kan också vara indirekta genom att de påverkar ekosystem, ekonomier och sociala strukturer. Det varmare klimatet kan leda till en ökad utbredning av vissa smittsamma sjukdomar. Till exempel genom att värddjur och vektorer blir vanligare och breder ut sig när klimatet ändras. Större antal vektorer ger en högre risk för spridning av vektorburna sjukdomar. Högre temperaturer gynnar också tillväxten av bakterier i livsmedel, dricksvatten och badvatten. Kraftigare och ändrade nederbördsmönster kan leda till att avloppsvatten bräddas och orsaka läckage från förorenad mark.
Ändrade förutsättningar vintertid
Ändrade risker för trafikolyckor och halkolyckor kan också relateras till hälsa och klimat. Det är dock svårt att bedöma i vilken riktning ett förändrat klimat kommer att påverka dessa olycksrisker. I norr stiger medeltemperaturen snabbare, vilket kan leda till fler nollgenomgångar med mer halka och sämre vinterväglag som följd. I södra Sverige väntas kortare period med snö och is.
Med stigande medeltemperatur i Sverige kan även köldrelaterade hälsoproblem minska under vintern.
Luftkvaliteten påverkas
Ett varmare och fuktigare klimat kan öka förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Dessutom förväntas luftföroreningar öka i ett förändrat klimat i både inomhus- och utomhusmiljöer. Klimatförändringarna förändrar luftföroreningars tillkomst och spridningsmönster samt ökar tillväxten av och förlänger växtsäsongen för pollenproducerande arter.
Klimatförändringar kan även innebära en ökning av luftfuktigheten och vatteninträngningen i byggnader med fukt- och mögelskador som följd. Stigande temperatur och solinstrålning ökar även bildningen av marknära ozon och koncentrationen av luftburna partiklar i våra städer. Dessa förändringar i luftkvalitet kan få hälsokonsekvenser såsom luftvägsbesvär, lungcancer, hjärt- och kärlsjukdom samt förvärra allergier.
Luftföroreningar i kombination med värmebölja och brist på tillgång till gröna miljöer ökar hälsoriskerna. Barn, gravida kvinnor, personer med hjärt- och lungsjukdomar är särskilt sårbara. Andra faktorer som också påverkar luftkvaliteten är torka och skogsbränder, som båda väntas öka i ett varmare klimat.
Klimatanpassning inom vård och hälsa
Ett sätt att möta klimatförändringarna inom vården är att ta fram handlingsplaner. Värmeböljor kan få stor negativ effekt för vårdtagare, och därför finns ofta specifika handlingsplaner för när värmeböljan slår till. Ändrad kost, mindre tid i solen, mer vätska och mindre fysisk ansträngning är exempel på vad en sådan handlingsplan kan uppmana till.