Enligt SMHIs definition är en värmebölja en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25°C minst fem dagar i sträck. SMHI har beräknat att extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, kan inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet. Temperaturer på 40°C kan bli aktuella vart tjugonde år i södra Sverige.
Värmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan och är den som orsakar flest dödsfall. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. Under värmeböljan 2018 ökade till exempel dödligheten i den svenska befolkningen betydligt jämfört med tidigare somrar. En värmebölja kan också ha stor påverkan på viktiga samhällsfunktioner som exempelvis energiförsörjning, transporter och hantering av livsmedel. Långvarig värme innebär också en ökad risk för skogsbränder.
Det är viktigt att ha i åtanke att Sveriges befolkning påverkas olika under värmeböljor och att det får hälsokonsekvenser på både den fysiska och psykiska hälsan. Grupper med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen eller att reagera på risker är särskilt sårbara. Mer känsliga grupper i Sverige omfattar framförallt de äldre samt personer med vissa kroniska sjukdomar och personer som tar vissa mediciner.
De akuta symtomen på värmestress varierar och inkluderar relativt milda symtom såsom uttorkning och nedsatt allmäntillstånd, till mer allvarliga symtom som värmeslag, stroke, hjärtinfarkt och lungbesvär. Värmeböljor kan också ge indirekta hälsoeffekter, till exempel genom en ökad förekomst av marknära ozon, luftburna partiklar samt tillväxt av smittämnen i mat, dricksvatten och badvatten. Forskning under senare år har även påvisat att människors mentala hälsa påverkas i form av en ökning av till exempel depression, ångest och sömnsvårigheter under värmeböljor.
En annan viktig faktor är den så kallade värmeöeffekten i städer som bibehåller en hög nattemperatur, vilken har många orsaker. Hur människor bor och möjligheten till att finna svalka i staden i form av parker, vattendrag och allmänt tillgängliga avkylda inomhusmiljöer är viktiga förhållanden för hantering av värmeböljors effekter.
Vad kan man göra?
Värmeböljorna kommer att bli kraftigare och längre vilket ställer högre krav på samhället, både vad gäller beredskap och förebyggande åtgärder. Behovet av ett förebyggande arbete i Sverige är stort.
För att skydda folkhälsan är det viktigt med information om hur man ska bete sig under en värmebölja och att vidta åtgärder i både utomhus och inomhusmiljöer. Åtgärder utomhus innebär till exempel att införa ökad växtlighet i stadsmiljö, som gröna tak och terrasser. Åtgärder i nybyggnation handlar exempelvis om val av byggnadsmaterial och placering av fönster och i befintlig bebyggelse om solavskärmning och förbättrad ventilation.
Kopplat till djurs hälsa är åtgärder för att hålla inomhustemperatur på lämplig nivå i djurstallar viktiga då vissa tamdjur som mjölkkor är mycket känsliga för höga temperaturer.