Nederbörd är ett meteorologiskt samlingsnamn för flytande eller fasta vattenpartiklar som faller genom atmosfären.
Vattnet på jorden befinner sig i ett ständigt kretslopp. Från haven, sjöarna och marken avdunstar vatten och det bildas vattenånga. När den kommer upp i atmosfären kondenserar vattenångan och det bildas moln och nederbörd. Den nederbörd som faller över land fortsätter via marken och grundvattnet till sjöar och vattendrag på sin väg mot havet igen.
Nederbörden har avgörande betydelse för hela vårt samhälle. Jordbruk, dricksvatten och fysisk planering är bara några exempel. Kraftig nederbörd kan ge negativa konsekvenser som översvämmade gator och vägar, kollapsande tak och förstörda skördar.
Nederbörden varierar över landet
Vissa delar av Sverige får mer nederbörd än andra. De västra fjälltrakterna får normalt de största mängderna. Andra områden med stor nederbörd är västsidan av Sydsvenska höglandet och ett område några mil innanför Norrlandskusten.
Under den senaste 30-årsperioden har nederbörden i Sverige ökat för hela året, med störst ökning under sommaren. Under hösten har det varit både en svag ökning och en svag minskning, beroende på vilken del av landet som studeras.
Hur kommer nederbörden förändras?
Hur stor förändringen kommer att bli i framtiden blir beror på utsläppen av växthusgaser världen över, och hur snabbt utsläppen kan minskas. Med hjälp av klimatscenarier kan olika typer av utvecklingar studeras.
I första hand pekar klimatscenarierna på ett framtida klimat med mer nederbörd i norra Sverige, särskilt under vinterhalvåret. För Sydsverige förväntas däremot ingen ökning av nederbörden.
Klimatscenarierna pekar också på kraftigare nederbördsextremer, både på korta tidsskalor i form av skyfall och i samband med lågtryckssituationer med mycket nederbörd över längre perioder.
Snöförhållandena beror både på vinternederbörden och på temperaturen. Med stigande temperatur blir snösäsongen därför både kortare och det maximala snötäcket mindre tjockt, trots ökad vinternederbörd.
Det vetenskapliga underlaget
Den internationella forskningen om klimatet och dess utveckling ställs samman vart sjunde år av FNs klimatpanel IPCC. Dessa sammanställningar är viktigt underlag för förhandlingar och för olika typer av beslut i samhället.