IVL Svenska Miljöinstitutet arrangerade under våren 2020 en workshopserie på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning. Experter från olika områden samlades för att diskutera risker, möjligheter och konsekvenser kring globala klimatförändringars indirekta effekter för Sverige. Nedan syns en sammanfattning av diskussionerna. Dokumentationen finns i sin helhet i högerspalten.
Handel
Obefintlig redundans för stora kriser i Sverige
Till stor del är handelsflöden och strukturer inom handeln i Sverige helt beroende av att produktion utanför Sverige och transporter till landet fungerar som de ska. I mycket hög grad saknas strategier för oväntade händelser eller störningar, som klimatförändringarna skulle kunna innebära. Det finns begränsade lager av livsmedel, såväl som möjligheter till lagring och beredskap för strategiska varor som läkemedel, sjukvårdsutrustning, dricksvattenkemikalier och bränsle. Konsekvenserna för Sverige anses vara stora och kunna bli värre om dessa sårbarheter inte hanteras och prioriteras.
Minskande tillgång globalt på vissa importerade livsmedelsvaror
På grund av extremväder och gradvis ändrade odlingsförutsättningar i andra länder finns det risker för minskad tillgång på livsmedel och andra insatsvaror på den globala marknaden. Detta kan leda till ökande priser samt försämrad kvalitet hos importerade livsmedelsvaror, såväl som andra följdeffekter i relation till resursfördelning, policyförändringar och politiska spänningar. Risker är att detta kommer ske i ökad utsträckning och med ökad frekvens med brist på vissa livsmedel, hamstring och prishöjningar med fördelningspolitiska effekter som konsekvens. Att odlingsförutsättningarna förändras innebär att anpassningar behövs både för direkta effekter i Sverige samt för indirekta effekter och händelser i vår omvärld.
Negativ påverkan på handel och näringsliv till följd av långsamma klimatförändringar och extrema väderhändelser
Effekter av globala klimatförändringar riskerar att störa produktion och transporter runt om i världen som en effekt av att fabriker stänger, att transportvägar försvinner helt eller delvis, eller inte går att använda. Sårbarheten i Sverige förvärras på grund av långt drivna just-in-time-system, såväl som av långa leverans- och värdekedjor. Detta i kombination med ingen eller bristande riskanalys och rapportering inom bolagens leverantörskedjor innebär uppenbara sårbarheter hos handel och näringsliv.
Möjligheter till ökad självförsörjningsgrad och export av livsmedel
Ett förändrat klimat kan ge ökad möjlighet till odling, lagring och export av fler och andra grödor i Sverige på grund av längre växtsäsong här, samt genom att andra regioners produktionsförhållanden försämras. Hinder för att ta tillvara dessa möjligheter är brist på förädlingsföretag och kompetens i Sverige. Exempelvis är kunskapen om vattenbrist låg i jämförelse med andra länder som har arbetat länge med sådan problematik. Det är även problematiskt att stor del av Sveriges brukbara mark byggs bort till fördel för till exempel bostäder.
Finans
Finansiella stabiliteten har låg motståndskraft mot klimatrelaterade risker
I och med klimatförändringarna behöver nya typer av risker och osäkerheter hanteras inom finanssektorn. Det finns oklarheter i hur detta ska göras samt vad det kan innebära för den finansiella stabiliteten. Det finns många frågor kring vad okända risker skulle kunna innebära och vad det får för konsekvenser om det globala finansiella systemet drabbas. Ett problem är bristande kvalitet på bedömningsunderlag både vad gäller data och beräkningsmodeller, något som behöver förbättras för att minska sårbarheten. Den finansiella stabiliteten riskerar att hotas om förändringen kommer för sent eller för snabbt. Givet att det finansiella systemet är så sammanlänkat behöver finansiella företag föra in klimatrelaterade risker i riskhanteringsarbetet och affärsmodellerna.
Finansiella systemet leder inte investeringar till klimatresilienta aktiviteter eftersom klimatrisker idag inte prissätts
Svårigheterna ligger i att det ofta brister i transparens i rapportering och tillgång till data av god kvalitet kring fysiska risker. Riskerna finns i företagens olika delar; i leverantörskedjor, vad gäller företagens produktionsanläggningar samt även kring avsättningsmarknader för företagens produkter. Olämpliga beräkningsmodeller för fysisk risk bidrar också till bristande prissättning av risker. Dessa svårigheter finns redan idag. Effekterna blir att beslutsfattande och placeringar inte styrs till mer resilienta aktiviteter.
Ökade försäkringskostnader i Sverige på grund av förändringar på den globala återförsäkringsmarknaden till följd av extrema väderhändelser globalt
Ökade kostnader för återförsäkringar på grund av ökad förekomst av extrema väderhändelser globalt kan ge effekter på försäkringar i Sverige. Fler extrema väderhändelser såväl som långsamma klimatförändringar tros påverka försäkringsbranschen i Sverige även om det ännu inte syns några betydande förändringar på den svenska försäkringsmarknaden. Förändringar på försäkringsmarknaden kan också komma att förändra hur kommuner planerar och bygger samt var exempelvis företag placerar sina verksamheter.
Vid ökad global konkurrens om strategiska varor (till exempel vissa livsmedel) kan Sverige få problem
Vid ökad global konkurrens om strategiska varor, exempelvis vissa livsmedel, kan Sverige få problem i och med att Sverige är ett litet land med relativt litet globalt inflytande.
Geopolitik
Ökade spänningar i Sveriges närområde till följd av avsmältning i Arktis
Effekter på sjöfart när Nordvästpassagen öppnas på grund av att Arktis smälter är en fråga som behöver bevakas framöver. Detta på grund av att nya handelsvägar öppnas men det kan även innebära förändrad militär närvaro och uppstå frågor om resurser och resursfördelning. Internationellt samarbete och mellanstatligt samarbete kring Arktis kan troligtvis förändras i och med detta.
Osäkerhet kring import av rysk olja från Sibirien då permafrosten tinar
Svensk import av rysk olja kan påverkas vid tinande permafrost i Sibirien. Pipelines och annan infrastruktur är anpassad efter permafrosten och kan komma att påverkas eller skadas när denna smälter. Effekterna beror till stor del på hur Ryssland hanterar frågan. Sverige kan behöva se över sitt beroende av rysk olja och redan nu förbereda sig för de effekter det kan innebära, både kopplat till geopolitiska förändringar och resurstillgång.
Sämre förhållanden för vattenkraftsproduktionen i södra Europa och bättre i norra Europa kan gynna svensk export av el från vattenkraft
Det finns en potentiell möjlighet till ökad export av svensk el från vattenkraft när förutsättningarna för produktion av vattenkraft kan öka i Sverige i och med ett förändrat klimat. Det finns även en möjlighet till ökad produktion och export av biobränslen från Sverige på grund av att klimatförändringar kan öka produktion av biomassa. Möjligheterna till ökad produktion av energi i Sverige kan bidra till att minska importberoendet.
Möjlighet för Sverige till ökat bilateralt/internationellt samarbete, kunskapsöverföring och bistånd
Sverige är ett land med relativt mycket kompetens och teknisk utveckling inom klimatanpassningsområdet. Detta bör spridas till andra länder för att minska deras sårbarhet för klimatförändringar, vilket även kan minska globala oroligheter och migration och därmed indirekt vår egen sårbarhet. Att det framförallt är västvärlden som orsakat klimatförändringarna betyder också att vi ur ett rättviseperspektiv bör bidra till stärkt förmåga i andra delar av världen. Detta är något som kan ses över i form av bistånd men även andra typer av samarbeten.
Människor
Förändrade rörelsemönster och klimatzoner påverkar sjukdoms- och smittspridning
Klimatförändringar påverkar hur människor rör sig frivilligt och ofrivilligt, vilket ökar risken för att sjukdomar och smittor sprids. Ett förändrat klimat innebär också gynnsammare miljöer för smittspridande insekter och ökad risk för spridning av smittämnen från döda djur som ligger nedfrusna i permafrost (exempelvis mjältbrand). Förändrade rörelsemönster ökar generellt risker för zoonoser, pandemier och vektorburna sjukdomar. Detta utöver direkta hälsoeffekter kan också i sin tur påverka och förändra länders ekonomiska förutsättningar.
Ökad migration till följd av försämrade levnadsvillkor i vissa regioner i världen
Hur Sverige påverkas beror bland annat på FN:s, EU:s och Sveriges hantering av flyktingströmmar samt på Sveriges mottagande av nyanlända. Redan nu behöver dock Sverige förberedas för att säkerställa en god beredskap när något inträffar. Ökad migration kan indirekt orsakas av klimatförändringarna men beror oftast på en kombination av faktorer. Riskerna kan finnas både på både kort och lång sikt. Det som ses som mest riskfyllt är kopplat till snabba händelseförlopp, som vi exempelvis bevittnat i och med spridningen av covid-19. Det kan få flertalet följdeffekter som är svåra att förutspå men vars konsekvenser kan bli stora.
Ojämn resursfördelning och socio-ekonomiska skillnader i Sverige förstärks av indirekta effekter
Ojämn fördelning av inkomster, tillgång till sjukvård, veterinär och andra samhällstjänster inom Sverige kan förstärkas av indirekta effekter orsakade av klimatförändringar i andra länder och belyser rättviseperspektivet nationellt. Redan utsatta grupper i Sverige drabbas hårdast av högre priser på importerat livsmedel samt vid smittor och sjukdomar. Socio-ekonomiska skillnader i Sverige kan också bli mer framträdande vid ökad, klimatdriven, migration. Vidare, kan många orter i Sverige komma att exploateras hårdare om turismen ökar. De har ofta inte samma grad av samhällsservice vilket kan påverka båda invånare och turister. De har kanske inte heller inte samma resurser lokalt och regionalt att hantera de negativa effekterna ökad turism kan innebära.
Ökad turism och arbetskraftinvandring ger ökade inkomster och höjd kompetens
Ökad turism och arbetskraftinvandring som en effekt av klimatförändringar kan även skapa möjligheter i form av exempelvis internationella samarbeten. Det råder dock delade meningar om huruvida ökad turism främst ska ses som en risk och inte en möjlighet. Detta visar på att det är viktigt att analysera vad det innebär att fler människor kommer till Sverige, som turister eller i andra syften och vilka typer av effekter det kan innebära på olika sektorer.