Nya vägar och järnvägar byggs för att hålla en lång tid. Därför är det extra viktigt att ta hänsyn till klimatförändringarna vid planeringen av dem. Klimatanpassning handlar mycket om att minska effekterna av extrema vädersituationer. Samtidigt som nybyggnationer behöver bli mer robusta krävs även att befintlig infrastruktur ses över och anpassas där det är möjligt.
Olyckor och stopp i trafiken
I och med att fler och mer intensiva skyfall väntas i framtiden kan olyckor till följd av stora regnmängder bli vanligare. För att minska risken med översvämningar och bortspolningar behövs en genomtänkt hantering av dagvatten. Strategiskt utvalda vägar kan användas som skyfallsvägar och tillåtas svämma över och leda bort vatten vid extremt väder.
Väg- och järnvägsnätet påverkas också av stigande havsnivåer. Lågt liggande räls, vägar och broar kan översvämmas och bli obrukbara kortare eller längre perioder. Vissa delar av väg- och järnvägsnätet befinner sig redan idag i farozonen för kustöversvämning och stranderosion.
Stopp i trafiken kan också orsakas av nedfallna träd. Problem med nedfallna träd är ofta kopplat till stormar. Men förändringar i grundvattennivåer, markfuktighet och nederbördsmönster kan också göra att träd lättare faller i hård vind. Denna typ av förändringar väntas också i framtidens klimat. Dessa klimatförändringar leder också till en ökad risk för ras och skred vilket särskilt påverkar vägar som ligger nära sluttningar och berg. Vägarna kan försvinna vid skred eller blockeras av nedfallna stenar, block och träd.
Värme och torka
Längre perioder med värmeböljor förväntas öka och dessa påverkar järnvägen negativt. Räls, komponenter i växlar och kontaktledningar kan expandera i värme och orsaka störningar i trafiken. Det kan bli svårt att genomföra transporter med tåg planenligt, om det finns risk att värmen överskrider vad komponenterna i systemen tål.
Varmare och torrare somrar kan leda till problem med blödande asfalt och hala vägbanor. Detta kan leda till olyckor då man inte förväntar sig halt underlag en torr sommardag.
Värme och torka ökar också risken för vegetationsbränder och därmed också behoven av att stoppa eller leda om trafik. Vid skogsbränder kan vägar fungera som en brandgata och försvåra för elden att sprida sig.
Vintern förändras
Klimatförändringarna leder till kortare och varmare vintrar, vilket i sin tur kan leda till en minskad snömängd. En följd av det är att behovet av snöplogning och vägsalt väntas minska i landets södra delar. Det nya klimatet ger också förändringar i antal växlingar kring noll grader. Detta kan leda till ökade problem med halt väglag och frostsprängningar som kan bilda hål i vägen.
Med stigande medeltemperatur förväntas isbildning på sjöar och hav att minska. Detta kan innebära att isvägar inte kan användas lika mycket som tidigare. Vägar som är beroende av tjäle under vintern kan också bli utsatta när vintrarna blir varmare och leda till ökat underhåll.
Anpassning
Konsekvenser av förändrade nederbördsmönster och nivåer i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten behöver finnas i åtanke när man planerar och bygger nya vägar. Både utformning av vägarna och dimensioneringen av dränerings- och dagvattensystem påverkas av detta. Vid nybyggnation eller ombyggnad av befintliga vägar ska därför hänsyn tas till dagens och framtida klimat.
Det förändrade klimatet gör också att behovet av skötsel och underhåll av vägar kan förändras. En viktig del i anpassningsarbetet är att identifiera risker som finns på det befintliga vägnätet och att minska dem. Det kan handla om att höja lågt liggande vägar för att undvika översvämningar, byta ut små mot större trummor för att klara ökade vattenflöden vid skyfall, och att lägga erosionsskydd där det kan behövas.