Vektorburna smittor
En ökad medeltemperatur påverkar riskbilden för olika smittor på flera sätt. Den varma växtperioden under året blir längre vilket medför nya utmaningar. Insekter så som mygg, fästingar, vissa flugarter och skalbaggar som kan sprida sjukdomar de inte själva drabbas av – så kallade vektorer - sprids till större områden. Samtidigt kan de verka en längre tid på året och också få större populationer. Exempel på vektorburna sjukdomar är TBE och borrelia, som sprids av fästingar, och Ockelbosjuka och tularemi som sprids med stickmyggor. När medeltemperaturen ökar kan även nya arter av vektorer etablera sig i Sverige, som tidigare endast funnits i varmare klimat.
Varmare vatten en risk
Dricksvatten
Riskerna för vissa parasiter och virus är större idag än när de flesta av våra vattenverk byggdes. Dagens vattenverk är ofta byggda för att ta hand om bakterier, men inte virus och parasiter. I ett förändrat klimat behöver vi därför använda oss av annan teknik. Tänkbara åtgärder är exempelvis förstärkt råvattenskydd, kompletterande desinfektion med UV, ozon eller membranfilter. Många ytvattenverk installerade UV-desinfektion efter utbrotten av parasiten cryptosporidium som drabbade Skellefteå och Östersund.
Risken för avbrott och förorening av dricksvattnet på grund av översvämningar, ras och skred kommer att öka. En större skada på en viktig vattenledning kan exempelvis leda till att stora delar av samhället är utan vatten i flera dagar. Detta kan vara skadligt för människors hälsa och innebära risk för föroreningar i ledningssystemen.
Även privata brunnar påverkas av ett förändrat klimat. Ett varmare klimat är gynnsamt för mikrobiologiska föreningar som kan orsaka akuta hälsoeffekter. Skyfall kan föra in föroreningar i brunnar, och skogsbränder kan leda till att aska faller ner i brunnsvattnet.
Badvatten
Vibrioinfektion, som kan leda till badsårsfeber, uppstod som problem i Östersjöområdet under 2000-talet, eftersom bakterierna trivs vid vattentemperaturer över 20 grader. Under de extremt varma månaderna sommaren 2018 ökade antalet fall mångfalt jämfört med tidigare år.
I ett förändrat klimat med stigande temperaturer kommer antalet dagar som gynnar massförökning av cyanobakterier (tidigare kallade blågröna alger) i Östersjön att öka. Massförekomst av cyanobakterier har även direkta konsekvenser för människor och landlevande djur. Människor kan drabbas av illamående, kräkningar, diarré, feber, hudirritation och ögonbesvär. Barn, särskilt småbarn, får lättare i sig vatten och bör därför hållas ifrån vatten med algblomning. Djur som dricker vatten med alger kan bli allvarligt sjuka eller dö av förgiftning.
Skadliga ämnen i ett förändrat klimat
Skyfall, ökade flöden och ras och skred kan leda till att giftiga ämnen från dagvatten, industrimark och deponier kan läcka in i ytvattentäkter. Motsvarande risk finns för smittämnen från djurhållning, marker och avloppsvatten.
Ett varmare klimat ökar även förekomsten av skadliga mikroorganismer i livsmedel. Kylsystem och hygien blir ännu viktigare för att distribution av livsmedel och foder ska fungera under årets varma delar, och framförallt under värmeböljor.
Luftkvaliteten påverkas
Ett varmare och fuktigare klimat kan öka förekomsten av pollen, kvalster och mögel. Pollenproducerande arter kommer troligtvis att gynnas i ett varmare klimat, vilket kan leda till att pollensäsongen blir längre och mer intensiv. Även luftföroreningar påverkas av klimatförändringen. Detta genom att högre temperaturer påskyndar vissa kemiska reaktioner i atmosfären och ökar avdunstningen av flyktiga ämnen. Dessutom bidrar högre temperaturer till bildningen av marknära ozon och vissa partiklar. Effekten av detta kan bli ökade hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar. Annat som också påverkar luftkvaliteten är skogsbränder, som väntas öka i ett varmare klimat.