Smittsamma sjukdomar

Ämne
  • Vård och hälsa
  • Vatten och avlopp
En fästing kryper på någons arm.

Extrema väderhändelser kan öka risken för utbrott av smittsamma sjukdomar och vissa sjukdomar kan bli vanligare när medeltemperaturen stiger och växtsäsongen förlängs. Ett förändrat klimat ökar även risken för smittspridning via livsmedel och vatten.

Zoonossjukdomar i ett varmare klimat

En zoonos är en sjukdom som smittar mellan djur och människa och där exponering för smittämnet kan ske via direktkontakt med smittbärande djur, djurprodukter, foder, vatten, livsmedel, markkontakt eller via vektorer såsom fästingar och mygg. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är de flesta av människans infektionssjukdomar zoonoser.

Zoonoser utgör ett stort folkhälsoproblem och nya humansjukdomar uppkommer genom att smittämnen övergår från att finnas enbart hos djur till att kunna smitta även människa. Vissa smittämnen kan sedan fortsätta att spridas direkt mellan människor, ett exempel är covid-19. Många smittämnen är dessutom klimatkänsliga, främst de som sprids via miljön som med vektorer, vatten och jord. Klimatförändringen påverkar både utbredning och spridning av befintliga smittämnen och kan även bidra till introduktion och etablering av nya smittämnen. 

Vektorburna smittor

En stigande medeltemperatur påverkar risken för olika vektorburna smittor på flera sätt. Då växtperioden under året blir längre, påverkas vektorers livsmiljö, reproduktionscykel och aktiva säsong. Därigenom påverkas vektorburna sjukdomars förekomst och geografiska spridning.

Exempel på vektorburna sjukdomar som redan idag finns i Sverige är fästingburen hjärninflammation (TBE), borrelios samt ockelbosjuka och tularemi/harpest som kan spridas med stickmyggor. Anaplasmos och babebesios är även dessa fästingburna smittor som främst drabbar djur men har även en zoonotisk potential.

När medeltemperaturen ökar kan även arter av vektorer, värddjur och smittämnen som tidigare endast funnits i varmare klimat, etablera sig i Sverige, vilket medför en risk för spridning av och med dessa kan även nya sjukdomar i landet introduceras.

Smittspridning via vatten

Dricksvatten

Högre temperaturer kan försämra både tillgång och kvalitet på dricksvatten. Genom förändrade nederbördsmönster, torka och översvämningar kan förekomsten av vattenburna smittämnen i vatten påverkas. Smittämnen från bräddning av avloppsvatten, brott på avloppsledningsnät, från djurhållningen (via översvämmade stallar, gödselplattor, betesmarker) samt naturligt förekommande smittämnen/parasiter i markerna kan förorena dricksvattensystemet. Följden kan bli lokala utbrott av diarrésjukdomar och andra vattenburna sjukdomar.

Ökade sommartemperaturer ökar risken ytterligare genom att gynna tillväxt av flera naturliga, förekommande smittämnen. Dessutom kan näringstillförsel på grund av översvämning och varmt väder orsaka omfattande algblomning i sjöar som används som ytvattentäkt (t.ex. Mälaren och Börnsjön i Stockholmsområdet) vilket kan störa reningsprocessen för dricksvatten och därmed kvalitet och försörjningspotential. I ett förändrat klimat är det därför viktigt att vattenverk kompletterar befintlig rening, exempelvis med ytterligare desinfektionssteg och förstärker råvattenskyddet. Även privata brunnar påverkas av ett förändrat klimat med en ökad risk för att smittämnen tillförs under exempelvis skyfall.

Badvatten

Varmare somrar kan komma att öka människors exponering för vattenburna sjukdomar men även öka antalet drunkningsfall, eftersom fler personer än vanligt badar utomhus. Klimatförändringarna kan bidra till sämre badvattenkvalitet i vattendrag, sjöar och hav med risk för sjukdomsfall av vattenburna sjukdomar. Ökade regnmängder och vattenflöden kan föra med sig smittämnen från närliggande marker och avrinningsområden.

Barn är särskilt utsatta, eftersom de oftare sväljer badvatten än vuxna. Vibrioinfektion, som kan leda till badsårsfeber, uppmärksammades som ett problem i Östersjöområdet under 2000-talet. Sjukdomen orsakas av en naturligt förekommande bakterie som tillväxer när vattentemperaturen är över 20 grader. Under de extremt varma månaderna sommaren 2018 ökade antalet fall mångfalt jämfört med tidigare år. Modelleringsstudier har dessutom visat att riskområdet för vibrio-tillväxt i Östersjön under juli till september förväntas dubbleras fram till 2050 vid fortsatta klimatförändringar. 

I ett varmare klimat kommer antalet dagar som gynnar tillväxt av cyanobakterier (tidigare kallade blågröna alger) i Östersjön att öka. Förekomst av cyanobakterier (övergödning) har direkta hälsokonsekvenser för människor och landlevande djur. Människor kan drabbas av illamående, kräkningar, diarré, feber, hudirritation och ögonbesvär. Barn får lättare i sig vatten och bör därför hållas ifrån vatten med algblomning. Djur som dricker vatten med cyanobakterier kan bli förgiftade vilket leder till allvarlig sjukdom som kan resultera i dödsfall.

Även de naturligt förekommande cerkarierna som kan orsaka badklåda hos människor gynnas i varmare vatten. Övergödning följt av utarmning av syre i vatten kan även orsaka död för fiskar och vattenlevande djur.