Den bebyggelse och bebyggelsestruktur som nu finns är byggd efter ett visst klimat. Det framtida klimatet, som successivt blir varmare och mer påverkat av extrem nederbörd, ställer krav på att samhället planeras mer hållbart och flexibelt för att kontinuerligt kunna anpassas till ändrade klimatförhållanden. För att utveckla ett långsiktigt robust samhälle behövs en förebyggande samhällsplanering som minskar sårbarheter och tar tillvara de möjligheter ett förändrat klimat ger upphov till.
Nya nederbördsmönster kräver ny planering
Risken för översvämning av strandnära bebyggelse till följd av stigande havsnivå kommer successivt att öka. Bebyggelse längs sjöar och vattendrag kan utsättas för ytterligare översvämningsrisk. Detta till följd av att ökade nederbördsmängder och förändrade tidpunkter för snösmältning förväntas i stora delar av landet. Det leder i sin tur till att flöden och vattennivåer i vattendrag och sjöar troligtvis kommer att följa andra mönster än tidigare. Utöver att den totala mängden nederbörd förväntas öka i större delen av landet förväntas också frekvensen av intensiva skyfall att öka. Det kan orsaka lokala översvämningsproblem med källaröversvämningar och överbelastade VA-ledningar som följd.
Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag liksom höjda och varierande grundvattennivåer kan minska markstabiliteten och öka risken för ras, skred och erosion. Mer nederbörd medför även större risk för fukt- och mögelskador och att det yttre underhållsbehovet av såväl befintliga som nya byggnader kommer att öka.
Värmeböljornas effekter på samhället
Högre medeltemperaturer i Sverige leder till minskat uppvärmningsbehov, men samtidigt kommer kylbehovet att öka i bostäder och lokaler. Värmeböljor förväntas bli längre och inträffa oftare i framtiden. Människor i större orter är särskilt utsatta under värmeböljor då bebyggda områden skapar högre temperaturer än sin omgivning genom värmelagring, även kallat den urbana värmeöeffekten. Höga temperaturer under längre tid kan få negativa effekter på vår hälsa. Små barn, äldre och sjuka människor är särskilt utsatta, vilket gör temperatursänkande åtgärder i samhällsplaneringen än viktigare i ett förändrat klimat.
Geografiska variationer i Sverige
Effekterna av klimatförändringar, och de risker bebyggelse och byggnader kan utsättas för, varierar i vårt avlånga land. Till exempel får stigande havsnivå större betydelse vid fysisk planering i södra och mellersta Sverige i dagsläget eftersom landhöjningen i norra Sverige fortfarande kompenserar för havsnivåhöjningen. På längre sikt kommer havsnivåhöjningen att påverka även norra Sveriges kuster.
Till följd av ändringar i snö- och nederbördsmönster kan vårfloden i södra Sverige komma att försvinna helt och ersättas med högre flöden under vintern, medan vårfloden i nordligaste delarna av landet kan komma att öka. Därför är det viktigt att väga in både effekterna av ett förändrat klimat och de geografiska förutsättningarna för platsen eller området i planeringen.
Samhällsplanering ur ett längre tidsperspektiv
Bebyggelsens livslängd är en viktig aspekt att beakta i planeringen. Byggnader och infrastruktur som uppförs idag kommer sannolikt att stå kvar länge. Livslängden för en byggnad är minst 50 – 100 år och likaså infrastruktur bör planeras med tanke på långsiktig nytta. Även om samhällsstrukturen kan förändras så kommer bebyggelsen eller infrastrukturen som byggs idag att finnas kvar, när effekterna av ett förändrat klimat gradvis blivit mer påtagliga.
Tillgängliga klimatscenarier över förväntade klimatförändringar slutar många gånger vid år 2100. Klimatet kommer fortsätta att förändras efter år 2100. Exempelvis kan de globala havsnivåerna fortsätta stiga med en meter eller mer under det innevarande århundradet, flera meter till år 2300 och många meter över längre tidsskalor.
Klimatanpassning i planeringen kan ge synergieffekter
Det finns goda förutsättningar för att klimatanpassningsåtgärder kan skapa andra mervärden i samhället där anpassning krävs. I ett redan bebyggt område kan till exempel ytan för att hantera stora mängder vatten vid kraftigt regn vara begränsad. En lösning kan vara mångfunktionella ytor, platser som exempelvis är utformade för att tillfälligt kunna hantera stora mängder vatten, men som resten av tiden utnyttjas till annat som fotbollsplaner, parker och lekplatser.
Vegetation är ett viktigt redskap för att hantera klimatrelaterade risker och samtidigt ge andra positiva effekter. Grönska, särskilt lövträd, sänker temperaturen och bidrar med behagligt klimat i en stad samtidigt som det även kan ta hand om vatten vid kraftig nederbörd. En grönare stad ger också ökad biologisk mångfald och blir en mer hälsosam och attraktiv stad att bo i.