Vädret växlar naturligt mellan månader och år. Klimatet kan sägas vara vädrets långsiktiga egenskaper, som medelvärden och variationer. Oftast används perioder på 30 år för att studera klimatets utveckling.
Genom att titta på mätserier över lång tid ser vi att den globala medeltemperaturen har ökat. Den har ökat i snabbare takt än under någon annan historisk period, vilket beror på människans utsläpp av växthusgaser. Uppvärmningen är närmare en grad jämfört med förindustriell tid. Observerade förändringar av till exempel glaciärer eller havsis i Arktis stödjer bilden av den pågående uppvärmningen.
Störst förändring i norr
Temperaturutvecklingen ser olika ut på olika håll. Den största förändringen sker på de nordliga breddgraderna, Arktis, där uppvärmningen är störst. Det beror på att is och snö smälter, markytan blir mörkare och absorberar mer värme. En annan viktig faktor är att havsytan friläggs som är mörkare än havsis och att havsytan avger värme som bidrar till uppvärmningen.
För Sveriges del har det under den senaste 30-årsperioden blivit varmare under alla de fyra årstiderna. Den största temperaturökningen ses under vintern i norra Sverige och minst ökning under hösten.
Uppvärmningen fortsätter
Jordens klimat har alltså redan blivit varmare, och den förändringen kommer att fortsätta. Hur stor uppvärmningen blir beror på utsläppen av växthusgaser världen över, och hur snabbt utsläppen kan minskas. Med hjälp av klimatscenarier kan olika typer av utvecklingar studeras.
För Sverige förväntas störst ökning i temperaturer under vintern och de allra största förändringarna handlar om att perioder med utbredd kyla blir kortare och mycket mildare. Under sommaren kan perioder med värmeböljor bli vanligare och mer intensiva.
Vetenskapligt underlag
Den internationella forskningen om klimatet och dess utveckling ställs samman vart sjunde år av FNs klimatpanel IPCC. Dessa sammanställningar är viktigt underlag för förhandlingar och för olika typer av beslut i samhället.