Sveriges miljömål och klimatanpassning

Sveriges miljömål definierar vilken miljö den svenska politiken ska styra mot. För att uppnå miljömålen måste bland annat hänsyn tas till effekterna av det förändrade klimatet. Här beskriver vi de miljömål som främst relaterar till klimatanpassning.

Det övergripande syftet med det svenska miljöarbetet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljömålen hänger nära samman med de globala målen i Agenda 2030.

Miljömålen består av ett övergripande generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt flera etappmål. Generationsmålet är ett övergripande mål som inriktar den svenska miljöpolitiken och är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. De 16 nationella miljökvalitetsmålen måste i huvudsak vara uppnådda om generationsmålet ska kunna nås. Nedan beskrivs kortfattat hur de flesta av miljökvalitetsmålen berörs av klimatanpassning.

Begränsad klimatpåverkan 

”Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet uppnås.”

Jordens klimat har redan blivit varmare, och den förändringen kommer att fortsätta. Hur stor uppvärmningen blir beror på mängden utsläppta växthusgaser världen över. Därför är det viktigt att arbeta både med utsläppsminskning och samtidigt anpassa samhället till ett förändrat klimat. Stora mängder växthusgaser leder till att mer omfattande anpassningsåtgärder behövs, jämfört med om utsläppen kan stabiliseras eller minskas. Klimatanpassningsåtgärder bör heller inte öka utsläppen av växthusgaser.

Klimatförändringen är tydlig redan idag (SMHI)
Sveriges klimat har blivit varmare och blötare (SMHI)
Varför klimatanpassa?

Grundvatten av god kvalitet 

”Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. ”

Ett förändrat klimat kan ändra både grundvattnets nivåer och kvalitet. Dessa ändringar ökar behovet av anpassning för många olika delar av samhället som dricksvattenproduktion, naturmiljöer och infrastruktur, bland annat då markens bärighet kan ändras. Låga grundvattennivåer och brist på dricksvatten har redan idag inneburit perioder av bland annat bevattningsförbud i flera delar av landet. Denna typ av åtgärder riskerar att bli vanligare framöver.

Grundvatten    

Anpassningsexempel
Grannsamverkan kring grundvatten på Gotland (SMHI)
Tips för att spara vatten (HaV)

Ett rikt odlingslandskap 

”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”

Odlingslandskapet är viktigt för både våra livsmedel och för den biologiska mångfalden. Ett förändrat klimat kan ge längre perioder av torka, fler och kraftigare skyfall och större risk för vattenbrist, vilket ändrar förutsättningarna för odlingar. Detta innebär att jordbrukare kan behöva vidta åtgärder för att spara vatten i exempelvis bevattningsdammar för att använda vid torka. Men ett varmare klimat kan också leda till längre odlingsperioder och möjlighet att använda nya grödor.

Jordbruk

Anpassningsexempel
Spannmål som bättre klarar ändrat klimat (SMHI)
Bevattningsdamm för jordbruk (SMHI)

Hav i balans samt levande kust och skärgård

”Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”

Havsnivåerna stiger på grund av den globala uppvärmningen och därmed hamnar nya områden under vatten. I vissa kustområden kommer erosionen att öka och både strandområden och kustlinjen förändras. Stigande havsnivåer kan även påverka kvaliteten på dricksvatten i brunnar och vattentäkter om saltvatten läcker in. Klimatanpassning vid kusten minskar till exempel risken för erosion och skaderisker för byggnader.

Stigande havsnivåer (SMHI)
Algblomning
Riksantikvarieämbetets arbete med Sveriges miljömål

Anpassningsexempel
Skydd av stränder i Ystad (SMHI)
Havs- och vattenmyndighetens arbete med handlingsplan för klimatanpassning (HaV, PDF)

Storslagen fjällmiljö 

”Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.”

Klimatförändringar påverkar fjällområden på flera sätt, exempelvis med en förändrad livsmiljö för fjällens unika arter. Det skapar också problem för rennäringen med ökad isbildning på marken under förvintern och minskad skare under vårvintern. Detta leder bland annat till ökad risk för renägarna att behöva stödutfodra renarna då djuren inte själva klarar av att hitta tillräckliga mängder föda.

Naturmiljö och ekosystem
Regeringsuppdrag kring natur- och kulturreservat (Riksantikvarieämbetet)
Renskötsel
Sametingets handlingsplan för klimatanpassning
Besöksnäring och friluftsliv

Anpassningsexempel
Klimatanpassad rennäring (SMHI)

Myllrande våtmarker 

”Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.”

Klimatförändringen påverkar många våtmarker. Exempelvis ger ändrad nederbörd förändrade vattenflöden, vilket i sin tur leder till både översvämningar och torka. Uppvärmningen gynnar även invasiva främmande arter, som kan konkurrera ut andra arter. Anläggande eller restaurering av våtmarker kan även ha positiva effekter för andra miljömål genom att bidra till bevarande av biologisk mångfald och minska risken för översvämningar. 

Vattenflöden

Anpassningsexempel
Kommunal samverkan kring vattenproblem (SMHI)

God bebyggd miljö

”Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.”

Bebyggelse och människors livsmiljö påverkas av klimatförändringarna. De flesta ställen i Sverige kommer att påverkas, men på olika sätt. Bebyggelse kan drabbas hårdare än idag av höjda havsnivåer, mer erosion, ökade regnmängder eller längre perioder av värme och torka.

Grönområden i städer och tätorter behövs för att skapa svalka, ta hand om regnvatten och öka den biologiska mångfalden. Behovet av mer grönytor och stadsgrönska blir svårare att fylla med utökade hårdgjorda ytor i våra städer. Samhällsplanering, förvaltning och skötsel av byggnader, infrastruktur och övrig utemiljö bör anpassas till de utmaningar som ett förändrat klimat ger. Detta gäller både för redan befintlig bebyggelse och infrastruktur samt vid nybyggnation.

Samhällsplanering
Fastigheter

Anpassningsexempel
Expertgrupp ger helhetssyn för kommunens klimatanpassning (SMHI)
Så klimatanpassades en park i Malmö (SMHI)
Gröna tak (SMHI)

Giftfri miljö

”Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

Variationer i vattenflöden eller grundvattennivåer kan leda till att mer föroreningar transporteras vidare till vattendrag, sjöar och hav. Detta innebär att föroreningar som legat bundna i mark och sediment riskerar att hamna där det finns människor, djur och växter som kan skadas. Fler förorenade områden kan då behöva saneras som följd av detta.

Klimatförändringen påverkar också luftföroreningar genom att högre temperaturer påskyndar vissa kemiska reaktioner i atmosfären och ökar avdunstningen av flyktiga ämnen. Dessutom bidrar högre temperaturer till bildningen av marknära ozon och vissa partiklar. Effekten av detta kan bli ökade hjärt- och kärlsjukdomar samt luftvägssjukdomar.

Förorenad mark
Vård och hälsa

Levande sjöar och vattendrag

”Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.”

Ett förändrat klimat med bland annat ökad temperatur och ökad nederbörd har stor påverkan på vattnets kretslopp och då även förutsättningar för liv i sjöar och vattendrag. Bland annat kan mer nederbörd leda till ökad tillförsel av jord och näringsämnen, vilket i sin tur ökar risken för övergödning. Klimatförändringarna leder också ofta till förändringar i vattennivåerna vilket i vissa fall är utmanande för naturen.

Lägre vattennivåer i våra inre vattenvägar riskerar även att försvåra för sjöfarten, och olika typer av muddringsinsatser kan komma att krävas för att underlätta dessa transportvägar. Muddringsinsatser kan samtidigt innebära negativa konsekvenser för olika arters livsmiljöer i och omkring de berörda vattendragen.

Vattenflöden
Naturmiljö och ekosystem
Övergödning (HaV)

Anpassningsexempel
Kommunal samverkan kring vattenproblem (SMHI)
Bevattningsdam på golfbana(SMHI)

Levande skogar

”Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.”

Ett varmare klimat kan leda till en längre växtsäsong och större skogstillväxt samtidigt som risken för skador också ökar. Riskerna kan komma i form av längre perioder av torka, fler bränder, fler skadeinsekter och ökad ras- och skredrisk. Anpassning av skogsbruket, exempelvis genom att i högre utsträckning och där så är möjligt införa blandskog, kan minska konsekvenserna av dessa risker.

Skogsbruk

Anpassningsexempel

Klimatanpassning av skog (SMHI)

 Ett rikt växt- och djurliv

”Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”

Den biologiska mångfalden och vissa arters livsmiljöer och förutsättningar för överlevnad är hotade av ett förändrat klimat. I Sverige flyttas vegetationszoner och vissa arter norrut när klimatet blir varmare, men det kan vara svårt för växtlighet att hålla samma takt som zonernas förflyttning. Anpassning till ett förändrat klimat kan handla om att stötta den biologiska mångfalden vid val av åtgärder, och där så är lämpligt i första hand använda naturbaserade lösningar framför hårda/tekniska lösningar.


Naturmiljö och ekosystem

Anpassningsexempel
Skydd och skötsel av natur i ett förändrat klimat(SMHI)