Vid Centrum för klimat och säkerhet finns RiskLab (före detta Showroom) som är ett visningsrum där forskning görs lättbegriplig och tillgänglig genom kommunikation och visualisering på ett interaktivt sätt. Besökarna ges här en möjlighet att använda alla sina sinnen. Innehållet har några fasta övningar men är också flexibelt och kan anpassas till besöksgruppen.
En viktig del av arbetet är att skapa medvetenhet kring klimatrisker och hanteringen av dessa för olika grupper i samhället. Riskkommunikation mot barn och ungdomar är en prioriterad fråga både i Sverige och internationellt. RiskLab används ofta som en del av centrumets skolaktiviteter riktade mot ungdomar i åldrarna 12 till 17 år. Här presenteras de fasta punkterna i RiskLab.
Floodville
Under vintern 2010/2011 började man på centrumet fundera över behovet av en fysisk intresseväckare kring klimatförändringar och översvämningsrisker samt samhällets hantering av dessa vilket ledde fram till utvecklingen av översvämningsmodellen Floodville.
Floodville är en lättöverskådlig översvämningsmodell som har arbetats fram på Centrum för klimat och säkerhet i samverkan med Värmlands museum. Modellen föreställer en typisk vattennära svensk stad med ett vattendrag som löper genom staden och rinner ut i en sjö eller ett hav. Floodville ska stimulera till lärandet om översvämningsrisker och samhällets hantering av dessa genom ett spel.
Modellen togs fram som en del av EU-initiativet Forskarfredag år 2011 och användes första gången under hösten samma år. Modellen som finns idag är gjord i plast och byggnader är illustrerade som vita små hus. Alla samhällsviktiga funktioner är rödmarkerade och utrustade med vattenkänsliga sensorer kopplade till en dator som känner av när den samhällsviktiga funktionen är översvämmad.
Ett Floodville-scenarie
Floodville kan användas som ett spel där deltagarna är indelade i lag eller spelar individuellt. Tidigt får deltagarna en varning om att ett oväder är på ingång och att det kommer att ske en översvämning i staden. Deltagarna har en begränsad budget i form av modellera och får möjlighet att utföra strategiska skyddsåtgärder som att bygga skyddsvallar runt olika objekt i staden.
Vatten släpps på i vattendraget och vattennivån höjs. Till slut är vattennivån så hög att vatten svämmar över staden. Då får deltagarna se om skyddsvallarna höll och vad konsekvenserna blev av valen man gjorde innan vattnet började stiga. Översvämningens konsekvenser räknas ut och presenteras i form av en enkel samhällsekonomisk analys på en skärm bredvid modellen. På så vis får deltagarna en uppfattning av kostnaderna för översvämningen.
Floodville-modellen har varit uppskattad och fått ett positivt genomslag. Vidare funderingar finns på att utveckla en ny Floodville-modell som är lättare att transportera än vad dagens modell är.
Finansiering
Kostnaden för att ta fram Floodville var cirka 300 000 kronor.
Rollspel
Ett annat exempel på aktivitet i RiskLab är ett rollspel kring en översvämningssituation.
Vad händer, vem har ansvar och vem gör vad? I rollspelet får deltagarna klä ut sig och axla olika roller som på något sätt är med i en översvämningssituation. Det kan vara räddningstjänst, SOS-alarm, länsstyrelse, fastighetsägare, turist, skolbarn, pensionär eller journalist. För att få igång ett verkligt scenario får deltagarna ett fast manus att agera utifrån.
Rollspelet har till syfte att låta deltagarna få en inblick i och tydliggöra händelseförloppet i en översvämningssituation och vilka samhällsaktörer som berörs. Spelet togs fram som en del av universitetsprojektet Kunskapsgatan under år 2012 och riktar sig främst till en yngre målgrupp. Spelet tar ungefär 20 minuter att genomföra.
Finansiering
Kostnaden för att ta fram rollspelet var cirka 20 000 kronor.
Stadsbyggarspelet Riskköping
En tredje byggsten i RiskLab är stadsbyggarspelet Riskköping (hette förut Vattenköping).
Att planera en stad utifrån befintlig samt ny bebyggelse kan vara en utmaning och det finns ofta många olika intressen att ta hänsyn till vilket ställer höga krav på stadsplaneringen. I spelet Riskköping får de medverkande en förståelse för hur ett samhälles sårbarhet inför olika risker hänger samman med planering. De får samtidigt vara med i förändringsprocessen av en stad med att visuellt bygga och planera den och beakta invånarnas önskemål.
En grön nålfiltsmatta fungerar som den beboeliga marken och blåa tygremsor symboliserar vatten, som i en typisk spelomgång är en älv och en sjö. Spelpjäser finns i form av träklossar som målats som fritidshus, höghus, villor, skola, apotek, sjukhus och andra samhällsviktiga funktioner som behövs i en stad. Det finns även vägar och parkeringsytor i form av papper.
Vattenköping (senare Riskköping) togs fram till universitetsprojektet Barnens Universitet år 2013. Spelet togs fram efter erfarenheter från Floodville-modellen och man ville komplettera med en ny aktivitet. 2016 byttes namnet på spelet ut mot Riskköping för att få ett bredare användningsområde som omfattade fler riskperspektiv.
Dags att spela
Manuskorten som används kan skrivas om för att passa just det riskperspektiv som spelarna är intresserade av. Studenterna kan också själva skriva manuskorten.
Beroende på antalet deltagare som är med i spelet delas gruppen in i lag. En spelledare leder spelets gång och deltagarna får höra en berättelse om staden.
Spelet består av tre omgångar: Planera och bygga, olika händelser relaterade till valda risker samt möjliga åtgärder. Deltagarna samarbetar inom grupperna med de utmaningar och uppdrag de får av spelledaren.
Stadsbyggarspelet har gett erfarenheter av att ungdomar är intresserade av samhällsplanering och gärna diskuterar viktiga samhällsfunktioner.
Finansiering
Kostnaden för att ta fram spelet var cirka 50 000 kronor.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.