Karlstad är byggt i ett låglänt deltaområde där Klarälven mynnar ut i Vänern. Läget har varit en förutsättning för stadens historiska utveckling men medför också översvämningsrisker både från älven och från sjön. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har utsett Karlstad till det värst utsatta området för översvämningar i Sverige vid ett 100-årsflöde. Ett sådant flöde som når 2,3 m över älvens normala nivå skulle översvämma delar av Centralsjukhuset för Värmland i Karlstad samtidigt som stora delar av staden ställs under vatten.
Konsekvenserna för sjukhuset vore att vitala funktioner riskerar slås ut och att patienter kan behöva evakueras. Redan vid ett 50-årsflöde skulle sjukhusets verksamhet påverkas av översvämning i lågt liggande delar. Utöver hotet Klarälven och Vänern riskerar skyfall att orsaka översvämning eftersom dagvattensystemet är underdimensionerat.
Landstinget som har ansvar för sjukhuset utredde hur sjukhuset bäst skulle kunna skyddas samtidigt som kommunen började planera en gång- och cykelbana utmed älven. Eftersom en skyddsvall också behövde dras längs älven föddes idén om en kombinerad lösning.
Helhetsgrepp om centralsjukhusområdet
Utöver skydd mot översvämning från Klarälven ska projektet skydda området mot skyfall, öka tillgängligheten och trafiksäkerheten. I projektet ingår en skyddsvall mot Klarälven, förbättrad dagvattenhantering och gång- och cykelbana. Lösningarna ska komplettera varandra så att översvämningsskydd och tillgänglighet säkerställs med lösningar som är kostnadseffektiva och håller under lång tid.
Projektet befinner sig i slutet av planeringsfasen, beslut har fattats att det ska genomföras och en ansökan till mark och miljödomstolen är inskickad. Byggstart beräknas till mellan hösten 2014 och vintern i början på 2015. Arbetet beräknas pågå under ca 15 månader.
Klarälven utgör det största översvämningshotet mot sjukhusområdet och skyddsvallen ska byggas för att klara värsta tänkbara flöde i Klarälven med en beräknad återkomsttid på minst 10 000 år. Samtidigt ska regn som faller på sjukhusområdet kunna pumpas bort även när vattennivån i älven ligger högre än området innanför.
Om beslutade åtgärder genomförs enligt planerna kommer Värmlands Centralsjukhus att skyddas mot översvämningar med god marginal i dagens klimat. Troligtvis ökar inte översvämningsriskerna markant vid sjukhusområdet i framtiden vilket gör att skyddet även gäller på längre sikt, förutsatt att kunskapsläget inte förändras.
För att få ett bra samverkansunderlag inför bland annat möten med de närboende skapades bildmontage och grafiska illustrationer av hur de färdiga lösningarna skulle se ut, se figur 2. Enligt översvämningssamordnare Anna Sjödin fanns det inget motstånd mot genomförandet projektet bland de närboende eftersom det sågs som en nödvändighet av de boende som deltog i samverkan. De ämnen som togs upp handlade främst om ifall ett större område skulle kunna skyddas, trädfällning och trafikomledningar under byggarbetstiden.
Så kommer översvämningsskyddet fungera
För att inte vatten ska sippra igenom skyddsvallen kommer en spont att installeras och göra vallen vattentät. Sponten kommer att tryckas eller grävas ner tillräckligt djupt för att effektivt hindra vatten från att trycka sig under vallen. På sjukhussidan av sponten ska dränering installeras för att transportera bort det lilla vatten som kommer krypa under sponten utifrån och vatten som kommer inifrån sjukhusområdet. Längs älven kommer gång- och cykelbanan byggas på vallen som bildar stöd åt sponten.
Det befintliga underdimensionerade dagvattensystemet på området ska förstärkas och byggas ut för att få kapacitet för 10-års regn. Förbättringarna omfattar dagvattenmagasin, nya dagvattenledningar, breddningar mellan befintliga system och infiltration vid hårdgjorda ytor. Med de ytvattenstråk och dagvattenmagasin som planeras kommer även betydligt större nederbördsmängder än 10-års regn kunna ledas bort utan att skador på bebyggelse eller allvarlig störning av verksamheten uppstår. I figur 1 syns de öppna dagvattenlösningarna som ska byggas på området markerade i blått.
Dagvattnet kommer släppas ut i Klarälven genom skyddsvallen med självfall så länge älven är lite lägre än marken innanför vallen. Vid högvatten som går högre än dagvattenutloppen kommer backventiler automatiskt slå till och dagvattnet ledas till tre pumpstationer som pumpar dagvattnet till älven.
Gång- och cykelvägen skapar en ökad trafiksäkerhet för de oskyddade trafikanterna. Ett attraktivt gång- och cykelstråk kan också bidra till att fler väljer det transportsättet.
Alternativa lösningar på översvämningsskydd som diskuterats var olika typer av temporära vallar som skulle kunna sättas upp vid behov. De temporära vallarna valdes bort dels på grund av lägre säkerhet och att den typen av skydd skulle låsa en stor del av räddningstjänstens resurser till att sätta upp skydden vid en översvämning. Ett permanent skydd för Centralsjukhuset kommer öka översvämningsberedskapen i Karlstad med motsvarande de räddningstjänstresurser som annars skulle bindas vid sjukhuset.
Effekter av projektet
• Sjukhusområdet skyddas mot minst 10000-års flöden i Klarälven
• Dagvattensystem som kan hantera stora nederbördsmängder
• Räddningstjänsten kan koncentrera sig på övriga Karlstad vid en översvämning.
• Förbättrad trafiksäkerhet
• Ökad tillgänglighet
• Attraktivt gång och cykelstråk
Finansiering
Projektet beräknas totalt kosta cirka 58 Mkr varav kommunen betalar cirka 20 Mkr och landstinget 38 Mkr. Landstinget betalar för spont, pumpstationer och VA-lösningar på sin mark och kommunen betalar för väg och gata samt VA-lösningar på sin mark. Projektet har samtidigt sökt statsbidrag för förebyggande åtgärder mot naturolyckor från MSB för spont och de VA-åtgärder som behövs för översvämningsskyddet. Nedan listas de beräknade kostnaderna för projektets olika delar upp.
Delmoment investeringskostnad (Mkr)
• Spont 17,4
• Sanering av förorenad mark 6,5
• Dagvattenhantering 14,0
• Upphöjd gång- och cykelbana 8,1
• Bryggor/viloplatser 4,5
• Gestaltning 1,8
• Övrigt 5,7
• Totalt 58
Kostnaderna för underhåll har i en grov kalkyl beräknats till 135 000 kr per år där underhållskostnaden för pumparna är den största utgiften. Vart 25:e år tillkommer dessutom en kostnad på 2,2 Mkr för att byta ut pumparna. För projektets övriga delar, borträknar pumparna, beräknades underhållskostnaderna som 0,1% av investeringskostnaden.
Erfarenheter
Samarbetet har flutit bra mellan berörda parter i projektet, inom kommunen har samarbetet också underlättats av att Teknik- och fastighetsförvaltningen har hand om både vägar, parker och VA. Problem som uppstått hitintills i projektet har främst varit hur spontningen ska göras vid förorenad mark, en järnvägsbro samt en högspänningsledning. Lösningen på det blev att planera om vägen för sponten.
Framtidsbilderna på området underlättade samverkan och gav en konkret bild att arbeta med. Även om närboendes inställning till projektet var mer positiv än väntat var bilderna ett värdefullt underlag.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.