Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Forskningsprojektet ”Klimatförändringarnas inverkan på energisystemet” (”Klimpen”), som syftat till att förbereda energisektorn på hur klimatförändringarna kan påverka energisektorn, har nu slutrapporterats. Delrapporterna fokuserar bland annat på vattenkraft, vindkraft, biokraft, elnätet, fjärrvärme och fjärrkyla, och energisystemet i stort. Projektet har letts av Energiforsk, som samarbetat med forskare och analytiker från SMHI, Profu, IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers Tekniska Högskola
Under året har Botkyrkas arbete för att minska effekterna från värmeböljor uppmärksammats i EUs exempelsamling för klimatanpassning. Det är det fjärde exemplet från Sverige, och totalt rymmer samlingen över hundra exempel från olika delar av Europa.
Mikael Hölttä, projektingenjör på VA SYD, är årets pristagare av XYLEM-priset, som delas ut av Föreningen Vatten. I priskommitténs motivering nämns bland annat Mikaels roll som nyckelperson i VA Syds satsning "Tillsammans gör vi plats för vattnet" – en satsning som beskrivs i SMHIs idésamling med anpassningsexempel.
Sedan januari har utomhusutställningen ”Erosion” gästat flera skånska kustkommuner. Nu är det Simrishamns tur. Här blandas fotografiska verk av Kristoffer Granath med klimatinformation från SMHI.
Efter de senaste dagarnas skyfall på sina håll har översvämningar ställt till med problem, inte minst i städerna. I ett inslag i Sveriges Radio ges flera tips på hur man kan klimatanpassa en stad för att den bättre ska klara av stora regnmängder.
Idag släppte Tillväxtanalys rapporten ”Klimatanpassning i näringslivets leverantörskedjor – vad är statens roll?” i samband med sitt seminarium under Almedalsveckan. Rapporten tar bland annat upp hur exponerat och förberett Sverige och näringslivet är för de klimatrelaterade riskerna i leverantörskedjan och vad som mer måste göras.
För tredje året i rad utses en brunnslockspoet att skriva en dikt kopplat till regn. Konceptet, som syftar till att skapa medvetenhet om infrastrukturen under marken som ger oss rent vatten, startades av Göteborgs stad genom Rain Gothenburg, men sprids nu till Skåne via VA Syd. ”Vi behöver lyfta fram regnet och låta regnet ledas vidare på ett vackert sätt genom våra städer, då får vi både finare städer och minskar utsläppen av föroreningar till våra sjöar och hav”, säger Magnus Mott, projektledare för Rain Gothenburg.
I takt med att klimatet förändras ökar behovet hos städer att bli grönare och ta till vara på vattnet. Intresset för att testa blågröna lösningar växer. Malmö och andra städer förbereder sig för ett varmare klimat med mer skyfall genom att med Green Blue City Lab testa nya gröna stadsmiljöer. ”Syftet är att inspirera till nya lösningar när det gäller återanvändning av vatten och att få in mer natur i staden”, säger Juliet Leonette, miljöutredare på miljöförvaltningen och projektledare för Blue Green City Lab.
Den 3 september håller SMHI ett webbinarium online om värmesäkring av fastigheter. ”Vi vill ge kunskap och idéer om hur man kan värmesäkra fastigheter, men också visa olika åtgärder i staden och vad individen själv kan göra”, säger Aino Krunegård, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI.
En pilotstudie från Örebro visar farligt höga temperaturer på vissa boenden. Äldre är extra känsliga för värme och kemiingenjör Carin Pettersson på Arbets- och miljömedicin, är oroad över de höga temperaturerna. "Det är svårt att sova i sådan värme och om man inte får sova får man ingen återhämtning", säger Carin Pettersson.