Nyhetsarkiv

Vid Lilla Askerö i Tjörns kommun ska totalt 10 000 kvadratmeter havsbotten täckas med grov sand för att sedan bli grogrund för nyplanterat ålgräs. Syftet är både att gynna växt- och djurlivet, men också att hindra stranderosion genom att ålgräsets jordstammar och rötter binder sediment.

Boverket har under 2020 och början av 2021 tagit fram en internationell jämförelse av olika nationella klimatanpassningsportaler. Syftet med rapporten är att jämföra olika nationella klimatanpassningsportaler vad gäller hur man informerar och kommunicerar kring klimatanpassning för den byggda miljön.

Svenska myndigheter rustar för ett klimat i förändring. Arbetet går framåt, även om insatserna behöver bli fler. Det visar SMHIs analys som nu genomförts för andra året i följd, på uppdrag av regeringen. Den nya rapporten pekar på att aktiviteten är hög, till exempel för att möta ökande risker för översvämning, ras, skred, erosion och höga temperaturer.

Naturvårdsverket har nu publicerat en nationell vägledning för hur man kan använda sig av naturbaserade lösningar i klimatanpassningsarbetet. Den riktar sig till såväl kommuner som enskilda markägare och vill inspirera till att nyttja naturen som ett verktyg i arbetet med klimatanpassning.

Det senaste exemplet i idésamlingen för klimatanpassning, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, handlar om hur vattenanvändningen på Gotland har minskat genom information till allmänheten.

Få kommuner har en formell organisation för klimatanpassning, tydliga strukturer och politiskt stöd saknas ofta och specifika klimatanpassningsplaner är ovanligt – det visar en studie av 13 kommuner som gjorts av professor Mikael Granberg vid Karlstads universitet och universitetslektor Ann-Catrin Kristianssen vid Örebro universitet. För att få en effektiv klimatanpassning krävs det lokala strategier och ett politiskt stöd, enligt författarna.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie tittat närmare på klimatförändringarnas påverkan på barns hälsa och välbefinnande. ”Förändringarna leder inte bara till ökad dödlighet och sjuklighet från en rad åkommor, utan kan också leda till undernäring, fattigdom och minskad möjlighet till skolgång”, säger Daniel Helldén doktorand vid Institutionen för global folkhälsa.

Klimatförändringarna slår hårt mot Sveriges skogar. Både svampar, insekter och stormar skövlar stora områden av granskog varje år. Tidskriften Forskning och Framsteg beskriver hur skogsforskare jagar tåligare granar och alternativa träd.

En ny satsning ska göra svensk trädgårdsproduktion mindre sårbar mot extremväder och därmed öka hållbarheten och konkurrenskraften. ”Den övergripande målsättningen är att varje trädgårdsföretagare ska få verktyg för att förebygga problemen vid extremt väder. Det är viktigt för att minimera intäktsbortfall och stärker branschens konkurrenskraft på längre sikt”, säger Marcus Söderlind, LRF Trädgårds ordförande.

Länsstyrelsen Värmland bjuder in till ett kostnadsfritt webbinarium den 16 april för att dela med sig av resultaten från en fallstudie där de studerat flödet och regleringen i Klarälven i ett förändrat klimat. Fallstudien som varit en del av ett internationellt klimatanpassningsprojekt har undersökt hur ett helhetsperspektiv och samarbete över sakområden gynnar åtgärder i Klarälvsområdet.