Nyhetsarkiv

För en hållbar mark- och vattenanvändning behöver samhället planera och hitta kostnadseffektiva, flexibla metoder för att stärka resiliensen i befintlig och framtida bebyggelse och infrastruktur. Nu går det att söka pengar inom Vinnovas prioriterade område hållbar samhällsbyggnad. Utlysningen är en del av en gemensam satsning på klimatanpassning av byggd miljö mellan Vinnova och Formas.

Ett nytt faktablad ”Klimatförändring och hälsa” sammanfattar de viktigaste rönen om klimatförändringar och hur de kan påverka vår hälsa. Faktabladet har tagits fram av Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) tillsammans med Akademiska Sjukhuset i Uppsala, Arbets- och miljömedicin i Region Örebro län, Region Skåne, Region Östergötland och Västra Götalandsregionen.

En färsk presentation av lagstiftning för klimatanpassning finns nu tillgänglig. Här lyfts den viktigaste lagstiftningen fram, i syfte att ge en grundläggande översikt för den som är allmänt intresserad eller ska ta sig an frågorna. Översikten, som har gjorts av Boverket, fokuserar på samhällsplanering.

I Boden har kommunen integrerat klimatanpassning till att bli en naturlig del i översiktsplanen. I ett nytt klimatanpassningsexempel i SMHIs samling redovisas arbetsprocessen och effekterna på det fortsatta arbetet med klimatanpassning. 

Fotoutställningen om erosion och stigande havsnivåer har nu flyttat till Höganäs, och visas fram till den 21 maj. Nu på lördag, den 27 mars, hålls även en paneldebatt i samband med utställningen, som är ett samarbete mellan Kristoffer Granath, SMHI, Höganäs Museum och Konsthall, samt Erosionsskadecentrum.

En studie visar att snabba förändringar i klimat och markanvändning kan leda till älgsvält. Älgar som lever i norra Sverige är särskilt utsatta. ”Om det blir en ökad störning i älgens livsmiljö kommer de älgar som finns i fjällen och vid kusten att påverkas mest. De är känsliga för snabba förändringar eftersom de inte kan buffra på samma sätt som älgar i skogslandskap”, säger Christian Fohringer, doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Forskare och analytiker från SMHI, Chalmers, IVL, Profu och Energiforsk har under två års tid analyserat klimatförändringarnas påverkan på det svenska energisystemet.
–Studien visar att fram till år 2040 är konsekvenserna på det svenska energisystemet hanterbara, men det förutsätter att man tar höjd för klimatförändringar i sina investeringar, säger Jenny Gode, forskare vid Profu och huvudprojektledare. Flertalet delrapporter har publicerats genom projektet, och två fördjupningsprojekt om vindkraft och vattenkraft har redan startats upp.

SMHIs vädervarningar övergår den 14 april till att bli konsekvensbaserade. Varningsnivån bestäms utifrån vilka konsekvenser som vädret väntas få i ett visst område. Varningarna blir också mer regionalt anpassade genom samverkan med länsstyrelserna. Det nya systemet ska ge både privatpersoner och olika samhällsfunktioner bättre beslutsunderlag vid besvärligt väder.

En studie som letts av forskare från SLU och Frankrike visar att fjärilars möjligheter att förflytta sig till nya platser försämras i takt med att landskapet brukas intensivt. Det innebär att de blir mer sårbara för klimatförändringar.

Klimatförändringarna påverkar människors hälsa. Längre och kraftigare värmeböljor gör att besvären och dödsfallen ökar främst under sommaren. Världshälsoorganisationen pekar på att det förebyggande arbetet behöver förstärkas. En aktuell rapport för Europa syftar till att vara en guide för handlingsplaner och presenterar den senaste kunskapen.