Nyhetsarkiv

En splittrad ansvarsbild för klimatanpassning gör att möjligheten till finansiering av åtgärder mot erosion och översvämning idag ofta är otillräcklig. Att det saknas lämpliga finansieringslösningar bidrar till att det inte genomförs skyddsåtgärder i tillräcklig omfattning. I en studie som utförts på uppdrag av Regional kustsamverkan Skåne/Halland visar COWI på nya modeller över hur ansvar och finansiering av åtgärder kan delas mellan enskilda och offentliga aktörer.

Att variera växtföljden verkar vara ett bra sätt att anpassa jordbruket till ett varmare och torrare klimat. Forskare från SLU, tillsammans med kollegor i Polen och Italien, visar på att de skördeökningar man får genom mer varierade växtföljder är särskilt stora under varma och torra år. Trots detta går trenden mot ett mer enahanda odlingssystem med allt färre grödor i växtföljden.

En modell för klimatanpassningsanalys av cykelleder har tagits fram av Visit Umeå. Även vid utveckling av leder behöver man titta på riskområden för exempelvis översvämningar och hur man kan förebygga extra kostnader till följd av dem. Istället för att ge svar på hur lederna kan klimatanpassas, ställer modellen relevanta frågor och hänvisar till rätt digitala resurser som stödjer arbetet med att upptäcka risker, bedöma påverkan och bestämma åtgärd.

Ökade temperaturer och långvarig torka kan öka lantbrukets problem med skadegörare. Forskare vid SLU visar att ekosystemtjänster som humlornas pollinering kan åstadkomma en rejäl skördeökning. Forskarna pekar på att det är viktigt att sköta jordbrukslandskapet så att pollinatörerna trivs, både idag och i ett torrare klimat.

Med klimatförändringen väntas skyfallen i Sverige bli både vanligare och kraftigare. VA SYD uppmanar privata fastighetsägare att göra egna åtgärder för att minska belastningen på avloppsnätet, och därmed minska risken för översvämningar. Satsningen ”Tillsammans gör vi plats för vattnet” är ett nytt exempel i en idésamling för klimatanpassning.

Ett förändrat klimat gör att konkurrensen om vattnet ökar. Därmed ökar även behovet av att planera användningen av vattnet. Därför har SMHI tillsammans med Jordbruksverket tagit fram en modell för beräkning av bevattningsuttagets påverkan på vattenbalansen.

Kommuninvest avser att emittera en ny grön fastränteobligation. Inom Kommuninvests ramverk för gröna obligationer lånefinansieras kommunala och regionala investeringsprojekt för bland annat klimatanpassning. För närvarande har Kommuninvest beviljat över 70 miljarder kronor i gröna lån. Kommuninvest är en frivillig kommunal samverkan för finansiering. 

Vattennivåerna sjunker vilket bland annat beror på varmare temperaturer som ökar avdunstningen. Därför behöver vi vara beredda på att begränsa vattenuttagen. Första steget är att alla som använder en vattenresurs måste samordna sig. Det lär bli fler kampanjer om att spara vatten, menar Kenneth M Persson, professor vid Lunds universitet.

Olika lösningar med artificiell intelligens kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa samhället till klimatförändringar. Vinnova och Formas finansierar nu åtta projekt som ska driva på användningen av AI för att möta klimatutmaningen. Satsningen handlar om att vidareutveckla forskningsidéer och kunskap, genom samarbete mellan universitet och företag.

SMHIs Grundkurs i klimatanpassning arrangerades i veckan, och för andra gången hölls den på distans. Drygt 60 representanter från kommuner, myndigheter och andra aktörer som ska arbeta med klimatanpassning deltog.