Nyhetsarkiv

Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken, mellan åren 2023 och 2027. Förslagen ska beakta flera områden, bland annat det nationella genomförandet av Agenda 2030, de nationella miljömålen, livsmedelsstrategin, och klimatanpassning.

Naturvårdsverket har publicerat ny samlad information om Parisavtalet, vad det innehåller och hur vi når målen. Avtalet som trädde i kraft för fyra år sedan syftar främst till att begränsa den globala temperaturökningen. Men även klimatanpassning är en stor del av avtalet. Klimatanpassning har också fått en egen sida på Naturvårdsverkets webb.  

Trots att havsnivåerna har stigit kraftigt på kort tid har många tätbefolkade kustområden i världen lyckats undvika katastrofer. Bland annat finns flera exempel där man byggt barriärer mot havet och dränerat med kraftiga pumpanläggningar. Forskare pekar på att utsatta områden har goda förutsättningar att undvika flyktingsituationer.

Mer varierat brukande av jordbruksmarken ökar ekosystemtjänster och gynnar biologisk mångfald utan att äventyra skörden. Det visar en internationell studie som letts av forskare från SLU. I Sverige finns till exempel ett stort intresse för att odla fler och nya grödor i växtföljden, enligt SLU.

En unik delförvaltningsplan med fem nya åtgärder för att motverka vattenbrist har föreslagits av vattenmyndigheterna. Åtgärdsplanen syftar till att långsiktigt minska vattenbristens effekter på ekonomi, samhälle och miljö, för att undvika akuta åtgärder längre fram.

Metod och beslutsstöd har inom EU-projektet Smart Resilience tagits fram för att säkra dricksvattenproduktion under allvarliga störningar hos kritisk infrastruktur. IT-baserade verktyg och en stor databas med indikatorer som möjliggör riskanalys, underhålls- och investeringsplanering har utvecklats för att stötta klimatanpassning, stadsplanering och krishantering på lokal och regional nivå.

I en ekonomisk kommentar beskriver Sveriges Riksbank hur den finansiella stabiliteten kan påverkas av att många svenska bostäder riskerar att utsättas för extremväder och översvämningar, som följd av stigande havsnivåer orsakade av klimatförändringarna. I kommentaren konstateras att riskerna ökar och att södra Sverige är extra utsatt.

De flesta europeiska städer har ingen handlingsplan för klimatanpassning, och de handlingsplaner som fastställts har ännu inte implementerats till fullo. I Swecos nya rapport presenteras trender och utmaningar för Europas klimatanpassning, men också lösningar för hur städer och kommuner kan förbättra sitt arbete på lokal nivå.

Medvetenheten kring klimatförändringarnas påverkan på bostäder hos personer bosatta i Sverige har undersökts. Ökade kostnader för el och värme, vattenbrist, bränder och översvämningar är de risker som främst förknippas med klimatförändrarna, enligt undersökningen, där 1017 intervjuer genomfördes.

För att underlätta tillämpningen av de allmänna tillsynsreglerna i 2 kapitlet i miljöbalken har Naturvårdsverket tagit fram ett samlat kunskapsunderlag. Eftersom ett förändrat klimat på flera sätt förändrar riskbilden för miljöfarliga verksamheter och förorenade områden är den nya vägledningen av betydelse även ur klimatanpassningsperspektiv.