Nyhetsarkiv

Den nationella strategin för geodata som ska gälla för perioden 2021-2025 har nu lanserats. I den nya strategin belyser Lantmäteriet hur geodata kan bidra till lösningar till fyra viktiga samhällsutmaningar, varav klimatanpassning är en – och bidra till ett klokt beslutsfattande på lokal, regional och nationell nivå.

Enligt rapporten kan 13 procent av dödsfallen i Europa kopplas till negativa hälsoeffekter från dåliga miljöer och klimatförändringarna. Luftföroreningar, kontakt med farliga kemikalier och värmeböljor är några av orsakerna, och värst drabbas de som redan är mest utsatta. Rapporten belyser också de komplexa sambanden mellan miljö, hälsa och sociala system.

Genom integrering av hälsoaspekter i alla policies, inom alla sektorer och på alla styrningsnivåer som berörs av klimatförändringarna, ska de negativa hälsoeffekterna av klimatförändringarna minska i Europa. Åtgärderna skulle vara en del i ett bredare strategiskt arbete med risker för Europa, enligt en ny EU-rapport.

De senaste årens torka och hetta leder nu till att en ny park anläggs i centrala Nybro, där torktåliga växter stor i fokus. Nybros stadsträdgårdsmästare gör den medvetna klimatanpassningen efter att ha tröttnat på gula gräsmattor och den intensiva bevattningen. Genom satsningen förväntas driftkostnaderna minska och hållbarheten öka.

Upp till 95 procent av de beräknade ekonomiska förlusterna kan förhindras om europeiska kustsamhällen klimatanpassas mot stigande hav, enligt en ny rapport från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum. Anpassningsåtgärderna i studien varierar från vallar och havsdiken till naturbaserade lösningar.    

Nationella expertrådet för klimatanpassning ska i slutet av nästa år lämna sin första rapport till regeringen, bland annat med rekommendationer för Sveriges klimatanpassningsarbete. Nu bjuder rådet in till webbinarium och anslutande dialogseminarium den 15 oktober.  Där går det att ta del av rådets arbete samt ge inspel till regeringens framtida klimatanpassningsstrategi.

Nu förädlar forskare vid SLU baljväxten åkerböna för att bland annat klara klimatförändringar. Gamla svenska sorter studeras, men även åkerbönor från Kina, Ryssland och andra länder i Asien, Europa, Nordafrika och Sydamerika. De mer robusta åkerbönorna ska också smakare godare för människor och bidra till att öka Sveriges självförsörjning av proteinrika livsmedel.

IVL har i en fallstudie undersökt hur digitalisering kan vara ett användbart verktyg för att säkerställa dricksvattenproduktionen. Projektet har utförts i samarbete med Sandviken Energi Vatten och nu finns en färdig rapport att läsa.

Ett förändrat aktivitetsutbud, kortare vinter- respektive längre barmarkssäsonger och krav på ökad samverkan mellan olika aktörer i fjällen. Det är några av de effekter som olika experter som arbetar inom besöksnäringen i fjällen förutspår i och med ett förändrat klimat. Det framgår av en ny enkätundersökning som Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd har genomfört för att beskriva hur fjällsäkerhetsarbetet kan komma att förändras i framtiden.

Ett webbaserat verktyg ska tas fram för att de som arbetar med våtmarksprojekt ska få bättre beslutsunderlag inför anläggning och restaureringar av våtmarker. Framtagningen av verktyget ingår i ett treårigt projekt där SLU, SMHI, Uppsala universitet och University of Zürich samverkar.