Nyhetsarkiv

Inom 20 år kommer mycket av vår äldre kulturhistoria att vara borta på grund av klimatförändringen och annan mänsklig påverkan. Det visar en undersökning som gjorts av bland annat Lunds och Stockholms universitet. Ett första steg för att rädda fornlämningarna är enligt arkeologen Adam Boethius att det ”måste finnas en medvetenhet om att fornlämningarna är på väg att försvinna. Sedan måste samhället ta ställning till lagar och skydd av våra fornlämningar samt vad konsekvenserna blir om dessa delar av vårt arv tillåts försvinna utan att insatser görs för att rädda dem.”

Kustområden är viktiga ekosystem för bland annat fiskreproduktion. På många håll i världen utarmas dessa, av mänskliga aktiviteter och klimatförändringar. Att återställa dem, bland annat genom att plantera ålgräs, blir allt viktigare för att skapa långsiktigt hållbara miljöer. Nu har en grupp forskare tagit fram en metod där sjöbotten som förstärkts av ett nät gjort på potatisskal ökar förutsättningarna för att ålgräset ska rota sig.

Växters tolerans mot värme och kyla beror på vad deras förfäder utsatts för, visar en studie. Det betyder att många växter kan stöta på svårigheter med snabbt förändrade temperaturer. Forskningsresultaten hjälper till att förutsäga hur växter svarar på klimatförändringar och vilka växtarter som riskerar att gå förlorade i ett förändrat klimat.

I en ny fallstudie beskrivs hur den tyska staden Jena har arbetat med att integrera klimatanpassning i stadsplaneringen. Främsta målet är att hitta lösningar för att mildra effekten av extrema värmeböljor. Det storskaliga stadsutvecklingsprojektet, med fyra underprojekt, har en uppskattad kostnad på nära tvåhundra miljoner Euro.

Tidigare forskning har antagit att insekter på nordliga breddgrader skulle klara ett varmare klimat bra, kanske till och med gynnas av det. Men det här är fel, visar forskare i en ny studie. De tidigare modellerna har missat att ta hänsyn till att insekter som lever i nordliga klimat är inaktiva en stor del av året.

Nio internationella forskargrupper tilldelas medel om totalt 12 miljoner euro för att bedriva forskning kring klimat, miljö och hälsa. Svenska forskare ingår som deltagare i fyra forskningsprojekt, bland annat att undersöka förebyggande åtgärder för att minska risken för kronisk njursjukdom till följd av värmestress.

Ett internationellt forskarteam har utvecklat en interaktiv webbtjänst med verktyg som underlättar att förstå och visualisera scenarier för klimateffekter. Verktygen kan användas för klimatanpassning och för utsläppsminskning och riktar sig till olika typer av beslutsfattare.

I södra halvan av Sverige kan skogen bli mindre produktiv i ett varmare och torrare klimat, medan den längre växtsäsongen kan öka produktiviteten längre norrut. Det visar en studie från SLU som pekar på att skogens tillväxt på många håll i norra Europa troligen redan begränsats av torka under de senaste åren. 

Ett varmare och blötare klimat kan leda till att vi i Sverige kan få mer mygg och mygg på helt nya platser. Forskare från Statens veterinärmedicinska anstalt har upptäckt mygg på Gotland som hittills varit förskonat. Det kan också handla om nya arter som etablerar sig söderifrån.

Perioder med hög värme utgör ett påtagligt hot mot människor, djur och natur. Effekterna blir också mer kännbara i våra snabbt växande och tätbefolkade städer. En ny rapport från Sweco beskriver problemen men visar även att det finns åtgärder som kan förbättra, anpassa och förbereda våra städer inför kommande värmeböljor.