Nyhetsarkiv

I Juoksengi vid polcirkeln har cirka tusen små bin försetts med sändare. Forskare samlar in information om biets flygvanor och livslängd. Målet är att hitta skillnader i egenskaper hos fyra underarter som har betydelse för den biologiska mångfalden. Resultaten är en viktig del i forskningen kring framtida bihållning i ett föränderligt klimat.

En ny rapport om hur torka och vattenbrist kan hanteras visar på att det behövs olika typer av åtgärder eller kombinationer av åtgärder runt om i Sverige. Åtgärderna kan vara fysiska, organisatoriska, juridiska eller kunskapshöjande. Rapporten har sammanställts på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning.

Nu har SGU börjat publicera kartor över landets grundvattennivåer varje vecka. Förutom en tätare rapportering jämfört med tidigare blir kartorna också mer detaljerade tack vare en ny beräkningsmodell. Information om grundvattnet är viktigt bland annat för dricksvatten, bevattning och djurhållning.

Nationella samordningsgruppen för dricksvatten har startat en särskild arbetsgrupp för att samla och dela information kopplat till vattenbrist och torka under sommaren. Syftet är  myndigheter och andra aktörer ska få en samlad bild av läget  på nationell nivå.

När ett förnyat vädervarningssystem införs nästa år är översvämningsvarningar en nyhet. SMHI har utvecklat en metod för så kallad hydraulisk modellering för att kunna bedöma risken för översvämningar i samband med höga flöden. 

Forskare från RISE samarbetar med kommunerna Trelleborg och Lerum för att beskriva de aktuella trenderna, och föreslå metoder och strategier för hur kommuner kan förebygga och hantera extrema värmeböljor. Utsatta verksamheter som skolor, förskolor, vårdcentraler och äldreboenden ligger i fokus för projektet som pågår till 2021.

Göteborgsregionens klimatanpassningsnätverk har visat sig värdefullt för de deltagande kommunerna, vilket nu uppmärksammats som ett exempel på klimatanpassning av SMHI. Inom nätverket delar kommunerna med sig av sina erfarenheter, och erbjuds stöd av både länsstyrelser och en utsedd expertgrupp.

”Som en skogsbrand utan eld”, beskrivs granbarkborrens framfart i Tyskland under de senaste åren, vars förstörelse vida överstigit den svenska. Stormar, torka och värme sägs gynna granbarkborrens tillväxt. Skogsstyrelsen följer utvecklingen i Tyskland, och forskare vid SLU undersöker klimatförändringarnas betydelse för insektens populationsdynamik.

Att anlägga bevattningsdammar kan leda till säkrare skördar på lång sikt för lantbrukare, men förutsätter att andra inte utnyttjar grundvattnet tills det tar slut, redovisar forskare vid SLU och Uppsala universitet. Ett av problemen är att det inte alltid är en lönsam investering att anlägga en damm, om konkurrenter fortsätter att utnyttja grundvattnet på ett ohållbart sätt.

Rennäringen och fjällturismen drabbas hårt när trädgränsen klättrar, nollgenomgångarna blir fler och snösäsongen blir kortare. Trenderna är en naturlig konsekvens av att klimatet blir varmare, och temperaturen stiger fortare i norra Sverige än i södra.