Nyhetsarkiv

I en ny rapport kartläggs hur Sveriges myndigheter, kommuner, regioner och länsstyrelser förbereder sig på ett förändrat klimat. Det behövs bättre samarbete och större tydlighet kring ansvar och finansiering för att arbetet ska gå framåt visar rapporten som gjorts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Nationella expertrådet för klimatanpassning.

Vinnova och Formas har öppnat en utlysning som riktar sig till de som vill genomföra projekt som med hjälp av artificiell intelligens (AI) bidrar till att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Det kan också handla om att anpassa samhället till de klimatförändringar vi inte kan förhindra. Utlysningen stänger 25 augusti 2020.

I en uppdatering av rapporten Naturmiljö och klimatförändringar i Norrbotten sammanställer Länsstyrelsen aktuell forskning om hur klimatförändringar kan påverka arter, ekosystem och biologisk mångfald i länet. Länsstyrelsen redogör också för åtgärder för en framtid påverkat av ett förändrat klimat, exempelvis inom miljöövervakningen och naturvårdsstrategier.

Nederländernas naturvårdsverk har tagit fram en interaktiv webbtjänst som visar översvämningsrisker kring kuster, världen över. Tjänsten visar hur många människor som kan tänkas påverkas av översvämningarna och även hur stora skadekostnaderna skulle kunna bli. Verktyget lämpar sig att användas på nationell nivå, eller av större företag, för att analysera risker.

En ny studie fokuserar på att öka kunskapen om hur vindar i Sverige har varierat och vad det beror på. Analysen kan bland annat bidra till ökad förståelse för hur vindar kan komma att variera i framtida klimat i Sverige. Projektet är ett samarbete mellan SMHI och Göteborgs universitet.

För att bättre kunna planera för att samhället ska fungera även i ett förändrat klimat med fler skyfall behövs mer data för observerad nederbörd. Därför har SMHI påbörjat ett samarbete med Svenskt Vatten och kommunala VA-organisationer där även deras uppmätta värden läggs in i SMHIs Öppna data. Nu finns mätvärden från de första kommunala regnmätarna tillgängliga.

En ökande nederbörd ger stora utmaningar för infrastrukturen i städer. En ny handbok ger konkreta anvisningar för dränerande konstruktioner för att fördröja dagvatten. Här beskrivs hela kedjan för dimensionering, projektering, utförande och drift och underhåll för beläggningsytor. Handboken är resultatet av ett forskningsprojekt med tjugotalet svenska aktörer.  

SGU har kartlagt och beskrivit fyra grundvattenmagasin i Ljungby-, Värnamo- och Högsby kommun. Rapporterna ingår i SGUs kartläggning av viktiga grundvattenmagasin i landet. Syftet är i första hand att skapa planeringsunderlag för vattenförsörjning, markanvändning och skydd av viktiga grundvattenförekomster.

I ett framtida varmare klimat kommer avdunstningen från norra halvklotets våtmarker att öka betydligt mer än vad som tidigare varit känt. Det visar en internationell studie där forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet deltagit. En ökad avdunstning från våtmarkerna leder till en lägre vattennivå i marken som på sikt bidrar till en förändrad vegetation. Den nya upptäckten ger kunskap kring hur den globala vattenbalansen kommer att påverkas i framtiden.

En stigande havsnivå kan slå hårt mot Europas kuster, som både består av tättbefolkade orter och ömtåliga ekosystem. Utan åtgärder för utsläppsminskning och klimatanpassningar, kan den årliga kostnaden för skador orsakade av översvämningar stiga från dagens 1,4 miljarder euro till närmare 240 miljarder euro år 2100. Genom att satsa på klimatanpassningsåtgärder kan man dock förhindra 95 procent av de beräknade ekonomiska förlusterna. Det visar en teknisk rapport från Joint Research Centre (JRC) – Europeiska kommissionens vetenskaps- och kunskapstjänst.