Klimatanpassning.se använder cookies i syfte att följa upp och förbättra webbplatsens utformning och innehåll. Om du inte vill accepterar cookies kan du stänga av det i inställningarna för din webbläsare.
Mer om cookies och personuppgifter på Klimatanpassningsportalen
Alla med expertis eller erfarenhet kring klimatanpassning inbjuds nu att bidra med kunskap på området. Sekretariatet för Nationella expertrådet för klimatanpassning efterlyser underlag som kan bistå rådet i arbetet med uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet med klimatanpassning.
Den nya webbplatsen ”Strategisk kommunal vattenplanering” ska inspirera och ge stöd i frågor på området. Sajten som bland annat innehåller en handbok för strategisk kommunal vattenplanering, riktar sig främst till handläggare vid kommuner. Webbplatsen är framtagen av Länsstyrelsen i Stockholm.
Skogsharen och fjällräven är två arter som är hotade på grund av klimatförändringen. SLU Artdatabanken presenterar dagligen så kallade rödlistade arter, arter som av flera olika orsaker minskar eller riskerar att minska i antal. Rödlistningen syftar till bland annat till att bidra med kunskap för att nå miljömålen.
En ny film lyfter fram flera exempel på hur man jobbar med klimatanpassning. Filmen passar att visas för exempelvis medarbetare och beslutsfattare i kommuner eller andra organisationer, som en introduktion i ämnet inför kommande diskussioner och beslut. Till filmen finns stödmaterial för för att arbeta vidare.
Samordna arbetet med dricksvattendirektivet, ta fram riktlinjer för informationssäkerhet och stödja pågående arbete med regionala vattenförsörjningsplaner. Det är några viktiga områden som den nya Nationella samordningsgruppen för dricksvatten har beslutat att arbeta vidare med. Gruppen ersätter tidigare Nationella nätverket för dricksvatten.
Kommunerna i Kalmar län vill visa värdet av vatten och belysa frågor som rör klimatförändringar, vattenbrist och översvämningar. Kampanjen #vattentankar innebär bland annat att en budkavle i form av en glaskaraff lämnas mellan kommunerna. Kampanjen avslutas i Borgholm i påsk.
I ett nytt forskningsprojekt ska forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet undersöka om människor som personligen har upplevt olika former av extremväder blir mer villiga att stödja olika typer av klimatåtgärder. Projektet heter ”Extremvädrets effekter på allmänhetens stöd för klimatstyrmedel” och löper under tre år. Det finansieras av Formas med cirka tre miljoner kronor.
För att öka chanserna att kunna öppna tidigt på säsongen eller för att ha snö av bra kvalitet till en viss tävling eller ett visst datum, är det flera skidanläggningar som lagrar snö från den ena vintern till nästa. Stigande medeltemperaturer för med sig mildare vintrar med lägre snösäkerhet som följd. I SMHIs senaste exempel på klimatanpassning beskrivs hur snölagring går till.
En studie vid Statens geotekniska institut (SGI) visar att nederbörd är den främsta orsaken till problem som sättningar eller ras och skred i väg- och järnvägsbankar och undergrunder. Dessa problem kan bli värre i takt med klimatförändringen. Studien omfattar en analys av rapporterade skadehändelser, en fördjupad analys av de vanligast förekommande problemtyperna samt en litteraturstudie.
Maten står för en fjärdedel av vår klimatpåverkan och livsmedelsproduktionen står inför stora utmaningar i omställningen till ett fossilfritt lantbruk och anpassningar till ett förändrat klimat. Mistra har därför beviljat 64 miljoner kronor till ett nytt forskningsprogram – Mistra Food Futures – som leds av SLU.